Min polare är kristen

Vi brukar sitta och diskutera religion, framförallt kristendomen.

Jag ställde frågan:

Vore du kristen om inte du hade troende kristna föräldrar?
Hon hade inget svar, men hon tackar Gud för att hon nu fick den möjligheten.

Vi diskuterar det gamla vanliga; om Gud nu är god och allsmäktig, varför låter han då allt ont hända?

Hon säger att Gud är god och att liknande "små" saker inte kan tyda på att Gud är ond. Indirekt påstår hon även att jag kommer hamna i helvetet om jag inte tror på Gud, han som har gett mig detta fantastiska liv.

Å andra sidan hjälp mig klura ut det här säger hon att Gud har gett dig den fria viljan, men ändå så måste jag välja mellan antingen Gud eller helvetet.

HALLÅ ELLER!!! DEN FRIA VILJAN DÅ, VAD HÄNDE MED DEN?

Det hela är så förvirrande, och våra diskussioner brukar sällan leda någonvart - olyckligtvis.

Det som irriterar mig, är att hon faktiskt inte har gjort detta val själv, utan hon har fötts i en kristen familj, och därmed har hon samma åsikter som sina föräldrar. Samma sak gäller andra religioner.

Jo tänker ni, det har vi väl alla. Alla liknar vi våra föräldrar på något sätt. Stämmer, men varför förespråkar vi då att lärare och andra ska vara objektivt inställda för att barnen själva ska få en egen uppfattning om saker och ting?

Samma sak gäller föräldrarna hoppas jag.

Men hur påverkar vi våra barn egentligen?

Vad hade hänt om min kompis föddes med föräldrar som var ateister?

Saken är den att vi egentligen inte är "oss själva", utan vi består av delar från våran omgivning. Alla är vi lurade!

Tråkigt, men sant helt enkelt!

Av Haleh Nowroozi 29 nov 2002 09:20