Kvinnan från ingenstans

Det var en saga, om en kvinna, han hört berättas i en dröm han aldrig drömt. Därför var han förundrad.

Att hon stod här.

Framför honom.

Kött och blod i en perfekt kombination. Som ett svar på hans böner om en lydig kvinna.

Med sin ådriga hand strök han mjödet ur skägget.

- Du skall bli min kvinna så sant jag heter Eidur.

Fåordig kunde han vara, men inte idag.

Hon tittade på honom med ögon från en annan tid.

- Va fan är det med dig. Ner med patriarkatet!

Kvinnofolk begrepp han sig inte på. Dock hade han hört att dessa varelser var fogliga och formbara.

Inte som denna.

Kvinnan från ingenstans.

Hon tog upp en konstig tingest.

- Äh, va fan har du ingen täckning i hyddan eller?

Han räckte henne mjödstoppet. Hon måste ju vara törstig.

- Nej du. Jag dricker bara smoothies eller Caffe Latte.
Han tyckte hon pratade mycket. Han gillade tystnaden. De kom bra överrens.

- Här händer ju inte ett skit. Har alla lika tråkigt här?
Han önskade att hon kunde gå.

Och så, med ens var hon borta.

Han tog en stro klunk mjöd.

Nog skulle han inte drömma om kvinnor även i fortsättningen.

Av Mikael Gustafsson 27 nov 2002 09:25