Jag har precis blivit utskrattad.
Förra veckan pratade jag och några kollegor i reklambranschen om Ulvesons runkande framför datorn i Heja Björn. Hysteriskt roligt, för så där får man ju bara inte göra. Sätta det på film alltså.
Eftersom vi inte var ensamma i rummet fortsatte aldrig diskussionen huruvida någon av oss verkligen hade onanerat till porr på Internet. Det blev inget "kom igen nu, erkänn, någon gång väl".
Idag, för ett par timmar sedan, får jag frågan om en rulle toapapper som står i skåpet bakom min plats.
- Hi-hi, men titta. Varför har du en toarulle där? Haha, herr Ulveson, det lyser på nätterna på Pinc.
- Hehe, skrattar jag, trots att jag känner hur mina kinder bllir varma och att jag får en enorm drivkraft att ljuga om dammråttor och täppta näsor.
- OCH KOLLA DÄR, skriker Johan och pekar på datorn.
"Heder åt onanin" står det med feta bokstäver på skärmen. Nej, jag försöker sannerligen inte krydda detta inlägg, utan jag höll precis på att läsa artikeln. Och fy fan vad jag inte kan flytta ämnet till vad texten faktiskt handlar om. Vi skrattar tillsammans, trots att mina kinder är febriga och det går runt-runt i huvudet och jag bara vill försvinna och skrika högt att jag runkar fan aldrig så att någon annan märker det.
Varför är det så jäkla jobbigt att prata om något som ligger oss så nära? Just därför, kan tyckas, men måste det vara så?
Hur många av oss har svarat på frågan "hur har du haft det idag då" med ett; jo, på jobbet var det som vanligt, lite för många möten och när jag kom hem låg där en jäkla massa räkningar och det var så satans stökigt så jag pallade inte utan lade mig på sängen och onanerade hejvilt.
Har du någon gång sagt till den du älskar: "Om du längtar efter sex mer än jag gör, om du vill men inte jag, smek dig själv när du är ensam. Jag gör det. Hade jag inte gjort det till och från hade jag blivit tokig. Jag tror att du i själva verket gör det. För mig är det är okej, till och med häftigt."
Jag tror vi killar går med någon slags självutnämnd ensamrätt på ordet runka. Tjejer runkar inte, de tar på sig själva. Tjejer drar inte en taja, de smeker sig själva sakta under täcket och de gnyr ALLTID när de kommer.
Jag förstår verkligen inte de som köper sex, men jag tror inte det beror på att de inte onanerar. Närheten till en särskild kropp är ju ofantligt mer förlösande än den vildaste fantasi om en annan.
Kan vi som är bortskämda med sådan närhet förstå de som aldrig haft den?
Av Jonas Åkerlind 19 nov 2002 15:47 |