I evigt rus

I evigt rus,
i sus och dus,
bygger en överbliven
med lätthet sitt hus.

I detta hus,
bland droger och snus,
överbliven blir övergiven,
av minsta lus.

I susigt dus,
i evigt rus,
krälar en övergiven.
Hittar inte ut ur sitt hus.

Inget rus
och inget hus.
Övergiven är överlämnad.
Bara aska i ett krus...

Detta är ett bidrag till Sourze poesiskola.

Av Eva-Lena Ståhl 19 nov 2002 10:04