sourze.se

Släpp min snopp är du snäll

Nästa gång behåller jag kallingarna på. Det känns säkrast så.

Då jag bodde i Ho Chi Minh City fick jag ett tips av en bekant om ett bra och billigt massageinstitut. Jag kletade ner adressen, kastade mig upp på min Honda Dream II och susade iväg. Efter att ha kört fel ett antal gånger gators numrering i Vietnam är inte som här hemma, utan vissa gators nummer är helt ologiska, numreringen kan börja om, den kan stiga för att sedan helt plötsligt sjunka, eller helt upphöra hittade jag till slut infarten. Jag parkerade, och gick mot ingången.

Det jag fått höra var att samtliga massörer var blinda, och då jag som "rik" västerlänning ville känna att jag kunde bidra med några få dong till dom handikappade, så tog jag detta tillfälle att dämpa mitt dåliga samvete. Dessa blinda gavs i och med detta massageinstitut ett tillfälle att tjäna pengar i ett land där det annars i stort sett är omöjligt att försörja sig som blind.

Jag gick upp för trapporna och fram till receptionen. Där satt en dam och tog emot. Hon visade prislistan, och jag valde 45 minuters massage för 25 000 dong ca 18 skr. In kom en blind herre, som såg ut att heta Igor, och ledde mig ner för trapporna och in i ett annat rum.

I detta rum stod tre britsar, och på varje brits låg en blind massör och sov. Dom väcktes med ett rop, och gick ut. Jag lämnades ensam i rummet, och började klä av mig. Jag ställdes då inför ett ständigt återkommande problem när man skall få massage, hur mycket skall jag ta av mig? Kallingarna på, eller naken? Medans jag börjar slita av mig kläderna leds ytterligare en kund in. En vietnames. Då jag till slut står i bara kalsongerna och håller en handduk i handen skriker den andra kunden och pekar på mina kalsonger. Jag förstår ju inte ett ord, men antar att han menar att man skall vara naken när man får massage. "Han vet väl bättre" tänker jag, sliter av mig kallingarna, tar skydd bakom min lilla handduk, och ställer mig bredvid min brits.

Plötsligt känner jag en hand som tar ett fast grepp om min snopp. Tusen tankar viner genom skallen, och instinktivt slår jag bort handen och vänder mig om. Där står den andra kunden och tittar på mig med oförstående ögon. Jag påpekar på ren svenska att "gör inte om det där, för då jävlar" och ser samtidigt väldigt arg ut. Det finns ju inga vittnen till detta påhopp, förutom två blinda massörer, så jag vet inte vad jag skall göra. Vietnamesen väger cirka hälften av vad jag gör, och är ett huvud kortare, så han utgör inget större hot. Då det inte går att missförstå mitt meddelande till den andra kunden, tänker jag att jag får väl låtsas att inget hänt.

Min massör pekar mot britsen, så jag tar två steg mot britsen för att lägga mig ner då den andra kunden tar ett fast grepp om min ena skinka. Jag snurrar runt samtidigt som jag än en gång slår bort handen. "Don´t do that again!! Do you understand? säger jag och försöker se livsfarlig ut. Jag pekar med ett finger på honom och försöker samtidigt döda honom med min blick. Han ser om möjligt ännu mer oförstående ut, och slår ut med armarna. Han förstår absolut ingenting. "Jahaja, en riktig jubelidiot" tänker jag för mig själv när jag lägger mig på min brits. Jag ligger ca 1,5 meter från min nyfunna vietnamesiska vän, så jag är precis utom räckhåll.

45 minuters paus från honom i alla fall. Massören frågar om jag vill ha soft eller hard massage, och jag ber om soft. Under mina 45 minuters massage undrar jag om jag skulle överlevt en hard massage. När tiden är slut reser jag mig upp, på andra sidan britsen i förhållande till min beundrare, och tittar oroligt mot honom. Han ligger fortfarande på sin brits och får massage med slutna ögon. Jag ser min chans, och tar ett par raska kliv förbi honom för att nå klädhängaren då jag än en gång känner en hand som greppar min ena skinka. Den förbannade grisen lurpassade på mig. För tredje gången slår jag bort hans hand, skriker fula ord på en uppsjö av utländska språk mot honom dock inget på vietnamesiska på grund av okunskap, och flyr ur hans räckhåll.

Jag går ut till parkeringen, kliver upp på moppen, och kör leendes hemåt. Hädanefter behåller jag kallingarna på.


Om författaren

Författare:
Jesper Sköld

Om artikeln

Publicerad: 15 nov 2002 09:46

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: