Bajs är skoj

I förrgår morse gick en liten gubbe och nojsade med sin pyttehund i parken vid Mariatorget. Pekinesen, mopsen eller liknande stressade fram i en burberry-rutig findress för att hitta en bra plats att bajsa på. Gubben var klädd i röd toppluva, smutsiga jeans och en marinblå täckjacka med en så stor reva i ryggen att man såg fodret. Ingen sådan herre, sådan hund där inte.

- Såja, lilla gubben, bajsa nu, uppmanade gubben med öm röst.

Hunden gnydde till, vände sig mot sin ledare och snurrade in sig i kopplet.

- Ja, precis, bajsa, fortsatte gubben, glad över hundens uppskattning.

Hunden fortsatte att stressa fram och tillbaka, bökade med nosen i det stenfrusna gräset, snurrade runt, bökade mer, vände plötsligt tvärt mot gubben och snurrade in sig mellan dennes ben.

- Men jävla hund, sa gubben och kickade iväg hunden över gräset. Inte alls hårt, men tillräckligt för att omgående få dåligt samvete.

- Oh, förlåt, pep han förskräckt och böjde sig ner för att lyfta upp sin lille vän. Då bajsade denne. Satte sig fint och sket tre jättesnabba korvar. Sedan bökade han vidare. Gubben stod fortfarande nedböjd och tittade förvånat på den lilla högen när jag lämnade honom. Jag kunde inte låta bli att fantisera om att gubben säkert var hundvakt åt sin dryga svärmors odrägliga jycke, och att hunden liksom ville markera sin klasstillhörighet.

Jag är ju knäpp, men jag skrattade så jag fick tårar i ögonen.

Under kvällen skrattade jag lite ansträngt över att känna igen mig alldeles för väl i Heja Björns hejdlösa drift med reklambranschen. I pausen nojsade jag med min dotter på vårt skötbord i badrummet. Hon vred sig hit och dit, struttade med armar och ben och försökte förgäves rulla över på rygg. Hon har börjat le, vilket hon också gjorde stort och värmde en pappas trötta själ.

- Ja, lilla gumman, vad roligt vi har det, nojsade jag och lyfte upp henne för att blåsa henne i magen. Då bajsade hon i hela min hand. Inte tre korvar, mer en tesked senap, men nog så snabbt.

Jag stod fortfarande nedböjd och tittade på min hand när Heja Björn började igen.

Av Jonas Åkerlind 13 nov 2002 11:58