Lägre levnadskostnader!

Numera är det många som får betalt för att flytta på text, siffror, ikoner, bilder och så vidare, och andra som kemiskt och mekaniskt flyttar på molekyler, svarvspån etcetera. Men en hel del av detta görs fortfarande för att alla de saker som används och konsumeras skall finnas till hands för var och en inom deras närområde.

Till skillnad från de vilda djuren - som överlever genom att förflytta sej själva - så blir alla de människor som tränger ihop sej i städer och tätorter runt om i världen, inte försörjda med mat, bostäder och allt annat, om inte olika saker ständigt förändras och förflyttas. Varje dag måste mer eller mindre färska saker hanteras, behandlas och flyttas från odlingsjorden via de olika mellanleden och till matborden. De metoder som används är inte på långt när utformade så att detta sker på det enklaste och på det bästa sättet.

Det sker alltså ett gigantiskt slöseri med pengar, energi och arbetstid, genom att en massa saker flyttas onödigt många gånger, onödigt långa vägar och helt i onödan. Det som odlas och skördas finns ju oftast nära marken. Det som skördas idag lyfts upp på höga vagnar, hanteras på olika sätt, körs med lastbil långa sträckor, lastas på, lastas av och lastas om flera gånger, innan det så småningom når konsumenten. Istället borde det lastas i långsträckta "korgar på hjul" direkt på åkern, för att sedan i långa rader rulla in på bearbetningsdepåer och vidare via ett nätverk av spårbanor till hämtställen i närheten av vars och ens användningsplats.

Motsvarande gäller när råmaterial av olika slag bearbetas till monterbara och ytbehandlade delar som sedan monteras ihop på installationsplatsen eller inom bruksområdet. Dessa materialdelar borde kunna transporteras i likadana "hjulkorgar" till beställarnas hämtställen. Kostnaderna och energibehoven borde på så sätt bli mycket låga, kanske mindre än tiondelen av de nuvarande snittkostnaderna, samtidigt som det troligen krävs betydligt mindre än tiondelen så mycket arbete.

Detta är något som IT och Internet numera borde erbjuda genom att integreras med optimerade behandlings-, logistik- och transportsystem. På motsvarande sätt som datanäten och dess gränssnitt är organiserade så skulle rent fysiska närverk med leder, noder och sidodepåer kunna byggas upp inom varje lagom stor region. De flesta människor skulle säkert välkomna om levnadskostnaderna blev mindre än kanske tiondelen av vad de är för närvarande. Samtidigt som många människor då borde kunna sysselsätta sig med sådant som de helst vill göra istället.

Kostnaderna blir naturligtvis mycket lägre om förarlösa hjulkorgar - som kan nås av alla via Internet - används för att flytta på saker enligt kvalitetssäkrade recept. Det bör sannolikt inte finnas fler än ett ytterst fåtal som skapar arbetskostnader, om alla människor skall kunna bli försörjda med förnödenheter.

Den ekvationen där människornas huvudsakliga sysselsättning är att försörja varandra med förnödenheter kommer aldrig att kunna lösas inom en globalt sluten ekonomi; i varje fall inte med nuvarande penningsystem. Alltför många blir i så fall nästan helt utan försörjning. Det är relativt enkelt att visa detta genom enkla beräkningar och rimliga antaganden om hur människor i stora populationer fungerar.

Av Uno Hansson 10 nov 2002 10:32