En människa, tolv röster

Som Göran Greider skrev för någon tid sedan i Ordfront, är demokratin liktydigt med folkstyre och "... demokratins kärnprincip säger oss att när vi är oense om något då röstar vi om saken och den linje som vinner majoritet ska gälla. Denna kärnprincip missgynnar nämligen de få men resursstarka och gynnar de många som har mindre resurser."

Men för att detta demokratiresonemang skall ha relevans, måste man utgå från att det som är föremål för röstningen är en fråga av relativt enkel karaktär och/eller att ett stort antal röstalternativ ges, så att man får möjlighet att rösta i överensstämmelse med sin egen tro.

Det här med rösträtt är ibland ett tomt begrepp. I Irak har alla rösträtt! Man får nämligen rösta på Saddam. Även i Sovjet fick man rösta på ett antal kommunister. I det gamla Grekland bestod demokratin av att den manliga adeln hade rösträtt. I USA förlorar man sin rösträtt om man någon gång blir dömd till fängelse och man kan på laglig väg förlora rätten till sitt liv, när en domare beslutar så och tillräckligt mycket egna pengar till partiapparaterna ger betydligt mer inflytande än en ynklig röst.

Inget av dessa system förefaller oss vara äkta folkstyren demokrati.

Valdeltagande i Sverige sjunker. Samtidigt är vi alla överens om att en demokrati kräver deltagande. Tyvärr inser inte partierna att denna långsiktiga trend inte handlar om själva sakfrågorna inom politiken. Det rör sig snarare om ett systemfel.

Problemen är bland annat att den röst vi lägger vart fjärde år, rör tusentals sakfrågor.

En bidragande orsak, av flera, är följande:
Låt säga att du ställer upp alla sakfrågor som finns inför ett val och sedan ställer upp alla svarsalternativ vilken politik som skall föras angående varje sakfråga. Nu skall du, för varje sakfråga välja det alternativ du tycker är bäst. Vad blir resultatet efter det att du gjort dina val? Om du räknar efter finner du oundvikligen att dessa "bra" alternativ som du valt ut är väsentligt färre än de alternativ du tyckt var sämre.

Ta nu dessa gigantiska partiprogram i beaktande. Risken är alltså stor att du i varje program finner en mängd viktiga sakfrågor där partiet tagit ställning på ett sätt du finner mindre bra.

Följden blir att när du röstar, känner du att du väljer det minst dåliga alternativet, snarare än något bra alternativ!

Hur skall vi nu lösa detta?
Alla alternativ där rösten riskerar kännas bortkastad, är ett dåligt alternativ vad gäller röstdeltagandet, så vi skall sträva efter motsatsen.

Här vill jag inflika att Göran Perssons idéer om majoritetsval, a la Storbritannien, i detta perspektiv vore en total katastrof för valdeltagandet.

En given lösning är att minska antalet sakfrågor per röst. Sakfrågorna är ju nu faktiskt fördelade på tre röster riksdag, landsting, kommun, men här skulle man kunna luckra upp en smula. Varför inte låta demokratin genomsyra varje stadsdel och kvarter, så att varje fråga kan tas upp på rätt nivå, i rätt tid och närmast dem det rör? Ju närmre frågan ligger dig, desto villigare är du givetvis att ta ställning i frågan och desto oftare är du villig att diskutera och rösta om dylikt.

Det är djupt olyckligt att sådana lösningar inte diskuteras och det är frestande att lägga upp en konspirationsteori om varför denna diskussion aldrig kommer igång.

Det finns dock ett problem med att lösa upp partiprogrammen i mindre delar. Då förlorar vi nämligen lätt helhetssynen, som ju ändå är viktig. Därför finns det en gräns där det vi vinner i valdeltagande, förloras i att politiken blir motsägelsefull.

Därför vill jag föreslå en metod som säkert bidrar positivt till valdeltagandet, utan att röra det som tidigare diskuterats. Det rör något jag nämnde i inledningen; "En människa, flera röster!"

Kanske har man svårt att bestämma sig mellan två partier man finner likvärdiga. Kanske funderar man på att taktikrösta på ett annat parti för att få det över 4 procent-spärren. Kanske vågar man inte rösta på sitt eget parti därför att det kanske inte kommer över spärren. Kanske man vill visa att man absolut inte vill ha ett visst parti i riksdagen.

Som det är nu har man ingen bra metod för detta. Jag föreslår därför att man istället för en enda röst, får till exempel 12 röster att fördela!

Låt säga att du gillar två partier lika bra. Då lägger du 6 röster på vardera! Eller 4 röster på 3 partier, eller 3 röster på 4 partier, eller hur du vill!

Låt säga att du vill taktikrösta. Då är det bara att fördela dina röster så som du känner för! Låt säga att du vill rösta mot ett visst parti. Rösta då på alla andra, samtidigt, istället!

Till sist ett förslag som nog är än mer kontroversiellt. Låt ALLA människor rösta. Då finns inget utrymme som i till exempel USA, där den som suttit i fängelse fråntas sin rösträtt, eller som i Storbritannien där du måste ha en postadress för att få rösta, etcetera.

Detta, att alla skall få rösta, innebär alltså att även barn får rösträtt! Varför skall man, i en representativ demokrati, behöva vara myndig för att få säga vad man tycker? I slutändan är det ju ändå myndiga personer i riksdag och regering som fattar de reella myndiga besluten.

Givetvis betyder rösträtt för barn i praktiken att de små barnens föräldrar får mer rösträtt. Men är det inte rätt att de som sätter nya människor till världen, också skall ha mer att säga till om hur den världen skall bli för dessa barn?

Antingen gör man så att barnet direkt får sina 12 röster när det föds, eller så får barnet en rösträtt per år tills det fyller 12 och får alltså först då full rösträtt.
Kan man påstå annat än att starten i livet är viktigast? Bland annat är det viktigt att känna att man har något att säga till om!

För att det hela skall fungera kan barnen få rösta själva när de börjar skolan, utan att ha föräldrarna hängande över axeln. De är givetvis då fortfarande rejält påverkade av sina föräldrar, men på detta sätt kommer föräldrarnas åsikter sakta att, med tiden, fasas ut från barnets egna. Barnet får här en bas att relatera sina egna åsikter gentemot föräldrarnas.

Snacka om att bli skolad i demokrati!

Även de som invandrar till Sverige kan på detta sätt omedelbart ges en begränsad rösträtt, som sedan snabbt uppgraderas till full rösträtt.

Av Anders Lundberg 30 okt 2002 14:31