Väckt & Yrvaken

Jag ramlar på förortens tuvor
som rivits upp av hungriga duvor
med gräs i hela munnen
och med lerig blick
jagar jag efter dom skyldiga

Men dom finns inte här
dom sitter i en vacker trädgård
och äter nyplockade bär

jag fastnar i solnedgångens hiss
mellan sjätte och sjunde våningen
skymningen stinker torkat piss
och vaktmästarn vrålar "stör inte ordningen!"
Med el i hela kroppen
och strålning runt snoppen
rusar jag ut efter dom skyldiga

Men dom finns inte här
dom vaggar på månen
i rymdens tyngdlösa sfär

Jag har inget hem eller en vanlig säng
Men i varje fall har jag en bäddad äng
där kan jag vila tills döden väcker mig upp,
som en golande, begravningsklädd tupp

Detta är ett bidrag till Sourze poesiskola.

Av Antoni Kempinski 13 okt 2002 11:27