Nu samlade: George och den andre

DEL 1
- Runkar du?
- Va? Vadå? Nej!
- Gör du inte?
- Vadå? Menar du här? Nu?
- Nej, men varför svarade du då?
- Vadå? Du frågade ju.
- Ja, men du viste ju inte vad ja fråga om o ändå svara du nej.
- Jo, det visste jag väl visst.
- Jaha, men varför undra du då?
- Undra vadå?
- Om ja mena här o nu om du nu visste va ja mena.
- Vad menade du då?
- I allmänhet, hemma, på jobbet, var som helst…
- Nej.
- Du runkar inte?
- Nej! Jag runkar inte.
- Det är inge bra.
- Vadå?
- Runka, du måste sluta me de.
- Men fatta! Jag runkar inte, äru sjuk? Troru ja skulle sitta här på mitt kontor o runka när du är här och allt, troru det? Va?
- Så om jag inte va här så skulle du…
- Nej! Nej! Va fan troru?
- Värre saker har hänt.

- Det är möjligt men jag runkar inte. Ok?
- Aldrig?
- Inte nu, inte här.
- Men annars?
- Nej, jag runkar inte. Inte här. Inte annars. Jag brukar inte...
- Det fattar jag väl att du inte runkar nu…
- Va fan fråga du för då?
- Jag ville bara veta.
- Nej! Ok?
- Bara en enkel fråga.

DEL 2
Han somnade där han satt i det lilla kontoret i stadens centrumkvarter. Med pannan mot den smutsiga bordsskivan hör han hur den andre sätter igång igen någonstans bortom sömnens suddiga landskap. Det hade varit en hård natt.

- Om du runkar ska du sluta med det, sa den andre.
Han svarade inte.
- Eller ja runkandet är inge farligt så länge du låter bli att komma.

Han svarade inte.

- Fast vad är det för mening med det då? runkandet alltså, så du kan lika bra sluta med det helt och hållet.
Han svarade inte.
- Du vet, när vi kommer gör vi av med en jäkla massa energi. Det är därför vi somnar när vi knullat färdigt, Det är rena raketbränslet vi släpper ifrån oss, och det spolar du ner i avloppet. Hörru! lyssnar du? hör du vad jag säger?
- Ja... avloppet ... mumlade han, fortfarande med pannan mot den smutsiga bordsskivan.

Det hade varit en hård natt.

- Det är bra det, för det här är viktigt, se på mig, jag har inte runkat på 5 år, har inte kommit när jag knullat ens, jag har hållit mig och nu är jag full av energi, jag spricker snart, jag är som en sån där kanin, med batterierna, fast utan trumma alltså, hajar du?
- Du har inte knullat de senaste fem åren, sa han, fortfarande med pannan mot den smutsiga bordsskivan. Det hade varit en hård natt.

TELEFONEN RINGER!

-Har jag väl visst gjort, men jag har hållit mig.

Han svarade inte.

TELEFONEN RINGER!

- Hör du vad jag säger, jag har visst knullat! Men jag har hållit mig.

Han svarade inte.

TELEFONEN RINGER!

Han svarar i telefonen, fortfarande med pannan mot den smutsiga bordsskivan. Det hade varit en hård natt.

- George Paulinskies kontor, mumlar han, fortfarande med pannan mot den smutsiga bordsskivan. Det hade varit en hård natt.

- Ja det här är George Paulinskie den världsberömda detektiven, sluddrar han, fortfarande med pannan mot den smutsiga bordsskivan. Det hade varit en hård natt.

- Jodå, frun har kommit rätt.

Han sätter sig upp, lyfter uppgivet på axlarna och himlar med ögonen.

- Ja det här är... nej då ni ringer inte olämpligt, inte alls inte alls, det behövs inte, nej då frun.

Han sträcker på sig, rätar på ryggen, koncentrerar sig och viftar avvärjande mot den andre som sätter sig igen i den stora fåtöljen i det mörkaste hörnet av det lilla kontoret i stadens centrum.

- Nej då, vad gällde saken frun? Försvunnen säger ni.
- Tre dagar? jaha.
- Er son? nej?
- Va sa ni?
- Ja det är riktigt, ursäkta, ja, kan jag få be att damen upprepade det där?
- Ingen fara.
- Jovisst, det är så sant frun.
- Er hund?
- Ja?
- Lady o Lufsen? jaha.
- Mmm.

- Vem var det?
- Er man? jaha.
- Ni är gift?
- Nej då, det är inge problem, varför skulle det va det?
- Jaha, ja ja, nej då det är inge problem.
- Jodå, ni kan lita på mig.
- Ja, men det kanske är bäst ni kommer hit ändå.
- Tre? Ida?
- Visst, gå bra. inga problem, nej då.
- Ja, vi ses då, heeej.
- Heeej.

Han lägger på, nej förlåt, slänger på luren, himlar med ögonen, faller framåt så han återigen ligger med pannan mot den smutsiga bordsytan. Det hade varit en hård natt.

DEL 3
- Nå?
- Nån tant som förlorat sin hund eller son, jag fatta aldri vilket, men han såg ut som Lady o Lufsen.
- Hunden?
- Inte fan vet jag.
- Men va fan George, du prata ju nyss me na.
- Ja, va fan, båda två då?
- Båda två? vilka?
- Lady o Lufsen, inte fan vet jag.
- Lady o Lufsen? då vare hunden ändå? som är borta?
- Nej, sonen o nån brud.
- Jycken då?
- Jycken?
- Som är borta, ja, Jycken. fan George.
- Är Jycken borta?
- Fan George, skärp dig nu, försök koncentrera dig, vad sa tanten? Du är ju helt borta. När gick Doris?
- Strax innan du kom o börja tjata om att ja inte fick runka.
- Runka kan man gö men det är ju helt meningslöst om man inte ...
- Hon gick väl vid åtta om du kom halv nio.
- Nio.
- Nio?
- Ja, nio.
- Jaha då gick hon halv nio.

Han log, det hade varit en hård natt.

DEL 4
Nu satt han
upprätt
rak i
ryggen
värkte
igen.
Det hade varit en hård natt.

DEL 5
Han kämpade.
Det hade varit en hård natt.
Han log och tittade på klockan ovanför
Den andre
viftade med armarna ovanför
sitt huvud
framför
klockan
var ett
och lite till, men vi säger ett, det är enklare.

- När kommer hon?
- Vem?
- Hon, i telefonen.
- Jasså hon. Tre.
- Tre? kommer hon hit idag? tre?
- Ja, idag. Tre.
- Jaha, då får vi väl städa då.
- Visst.

George reste sig upp, kliade sig i huvudet, lade ner den halvfulla flaskan i den halvtomma skrivbordslådan, resten sopade han ner i den stora papperskorgen. Det hade varit en hård natt, han var tvungen att sätta sig i stolen igen. Han sopade ner fimparna i den inte längre så halvtomma skrivbordslådan. Sen fortsatte han med att lägga pennorna prydligt på rad på den smutsiga bordsskivan.

- Och du bör väl klä på dig. Sitta och samtala me kunder iklädd endast kalsonger....
- Hur vore det om du skulle hjälpa till?
- Dessutom ståre freda på de där o ida äre måndag

DEL 6
Han såg på de två.
Hon stående.
Naken förutom strumpbyxorna
på det stora skrivbordet i det lilla kontoret.
Han sittandes i sin stol bakom det stora skrivbordet.
Endast iklädd sina kalsonger och ett par gigantiska, ja stora räcker inte, de var
gigantiska älghorn
på huvudet.
De såg tillbaka
På honom
Han insåg att han inte var välkommen tillbaka
ännu.
Han såg på
klockan
var
sex
var
inte att tänka på
de var båda
för fulla
för långt tillbaka bekanta
för stenade.
George såg
förbi henne
på den andre som stod i motljus i dörröppningen.
Han var ännu inte välkommen tillbaka.
Syran funkade fortfarande
I mönstret på den andres skjorta kröp det giftormar runt sig själva och runt igen, tills man inte såg vart
den ena slutade
och
den andre började
rotera runt o blev ett svart hål
där i dörröppningen i motljus.
Hans huvud sögs in i hålet så att halsen sträcktes ut
på andra sidan blundade han och somnade.
Det brände till på höger kinden, sen på vänsterkinden
Hon gav honom örfilar
han slog inte tillbaka utan upp ögonen.
Den andre hade gått.
Han såg sig omkring.
Det kröp inga eskimåer innanför tapeterna, syran funkade inte längre.
Han såg på
klockan
var
tre.
- Du andades inte.
- Gjorde jag inte sa han med pannan mot det smutsiga skrivbordet, det hade varit en hård natt.

DEL 7
Tidigt Söndagskväll går han tillbaka till kontoret. Doris skulle i och för sig inte åka
tillbaka
dit hon var när hon var där hon var när hon inte var här
på besök
förens tidigt måndag morgon.
Men hade han tur hade de gett sig av någon annanstans.
Han hade inte tur och fick spendera resten av kvällen mellan ändhållplatserna på röd linje, fram o tillbaka, fram o tillbaka hela kvällen satt han och tänkte på Doris som stod där i strumpbyxor på det stora skrivbordet i det lilla kontoret i stadens centrum, fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka, hela kvällen.
Men det gick inte, han kunde inte
ensam
Om han fick hjälp skulle det gå
men man får ingen hjälp
i trasiga centrumkvarter
är man ensam
får man ingen hjälp.

DEL 8
När tunnelbanan slutade gå travade han runt i stadens trasiga centrumkvarter o tittade i skyltfönster.
Tidigt på
måndagsmorgonen
slet sig loss ur mörka söndagsnatten
och en polisbil körde upp bredvid honom.
Snutjäveln vid ratten såg
på honom
på plastkassen
på de trasiga jeansen.
De förhörde sig om
huruvida han hade svårt att sova
vad han hade
i kassen
hade han
en freestyle
en tandborste
en tub tandkräm
Sen åkte de vidare och han skyndade tillbaka till det lilla kontoret i stadens centrum

Detta är ett bidrag till Sourze Kulturs författarskola.

Av T.L Stjerna 07 okt 2002 09:44