Hong Kong - mina drömmars stad

I Hong Kong, mina drömmars stad.

När jag åkte dit för att hälsa på min kompis Miranda, var det sent i juli och sommaren i Asien är inte att leka med. Veckan innan jag for fick jag veta att åtta personer i staden dött av värmen. Och mycket riktigt, att möta klimatet i Hong Kong är som att få en smäll på käften. Det gör nästan lite ont och man får kippa efter andan. Det är som att gå in i en vägg, ungefär. En vägg av hetta och luftfuktighet. Här tar man av sig lagren av tröjor när man går utomhus och sätter dem på sig när du går in, för inomhus går Air Condition på högvarv. Dygnet runt.

Hong Kong är kontrasternas stad. Öst möter väst, det moderna möter det gamla och de fattiga möter de rika. Allt i en salig kompott. I de flesta städer märker man ganska snabbt var de fattiga områdena respektive de rika finns. Det syns på arkitekturen, på människorna och typen av affärer i området. Men inte här. Här finns det snuskrika människor och galet fattiga. Och de bor vägg i vägg.

Själv lutade Mirandas familj åt det snuskrika hållet. Hon bodde och därmed jag också i ett hus på sisådär 50-60 våningar, beläget högt upp i bergen. Till min lycka behövde vi bara åka halvvägs upp för att ta oss till lägenheten, jag med min fanatiska höjdrädsla. Här fanns det pool inomhus och utomhus, bubbelpool, bastu och hobbyrum med biljardbord, en liten bio och kurser i massa roliga saker. Byggnaden hade en reception som påminde om en hotell-lobby med en dörrvakt och hela baletten. Det fanns även en egen busslinje som tog de boende till närmsta tunnelbanestation. Det var så gott som nybyggt och det häftigaste jag sett. Som en tidsresa kanske 20 år in i tiden. Enda nackdelen var kanske ytan varpå man levde. I Hong Kong kan man få överflödig lyx om man vill och har råd, men alltid på ytterst begränsad yta. I sovrummet fick en säng plats och kanske en liten möbel till, om man hade tur. Men om du tänkt göra situps på morgonen så får du inte vara mer än två äpplen hög.

Här ser du nybyggda skyskrapor och moderna köpcentra i äkta amerikansk stil, med underbar shopping. Men det är gränderna emellan där du hittar det riktiga kinesiska. Små, lite större och även groteskt stora marknader ligger utspridda överallt. Det är hit stadens invånare går, bort från turiststråken. Märkeskopior på allt, tröjor, klockor, skor, böcker. Det du inte hittar här, behöver du inte. Här hittar du stora fiskar som simmar runt i en frigolitlåda, och döda grodor i en hög på marken, som ska bli någons middag. Lite mindre användbart för oss turister, kanske. Här pressar de vattenmeloner och frukter jag aldrig tidigare sett som ska svalka oss i hettan. Det är här hittar du det riktiga kinesiska köket. Det är restauranger i lilleputtstorlek och ett varierande mått av skabbighet inuti. Men det är hit du ska gå om du vill smaka på de riktigt kinesiska. Inte till McDonalds runt hörnet, eller T G I Friday. Eller Starbucks. Eller Kentucky Fried Chicken.

Hong Kong var inte en tvåspråkig stad när jag var där för två år sedan, som det varit under Storbritanniens styre. Då talades kantonesiska och engelska. Efter att Kina tog över makten har det blivit trespråkigt, för nu är mandarin en del av staden också. Ingenting som påverkar mig som västerländsk turist på något sätt i alla fall, kinesiska som kinesiska. Same shit. Men det kan vara kul att veta. Hong Kong var då, och jag gissar att det fortfarande är, en stad under enorm förändring.

Någonting om människorna? Det här är en otäckt tätbefolkad plats. Det innebär en viss ansträngning från samtliga. På tunnelbanestationerna har de dragit streck. På ena sidan strecket passerar folk på väg ut, på den andra sidan, folk på väg in. Skulle folk springa huller om buller så skulle det råda kaos. Så man tillämpar inte högertrafik bara bland bilar, utan i stort sett överallt. Det finns massa sådana här regler, skapade på grund av att det är så tätt. Det påverkar människornas attityd gentemot varandra och här tar man hänsyn, visar respekt för varandra.

Jag vill också passa på att rekommendera Macau, en ö som ligger någon timmes båtfärd utanför Hong Kong. Det här är Asiens maffiaö. Jag blev varnad av kineser hemma i Sverige att inte åka dit. Och att om jag trots allt gjorde det, så skulle jag för guds skull passa mig jäkligt noga. Jag letade och letade men såg inga mystiska maffiamän, utan mest barnfamiljer och män på affärsresor. Helt lagliga affärsresor, alltså.

Den här ön var en portugisisk provins en gång i tiden och det märks, framför allt på arkitekturen. Man skulle lika gärna kunna befunnit sig i Spanien, eller Sydamerika, lika gärna som på en pytte-ö någonstans i Asien. Ön består av casinon, och hotell. Ytterst få är sämre än fyrstjärniga.
Asiens motsvariget till Vegas och Sicilien. Eller nåt.

En man jag känner som rest jorden runt, säkert två gånger om, sade en gång att det finns två platser som han varit på, som känns som jordens mittpunkt. Hong Kong var det ena, New york var det andra. Jag kan inte uttala mig om det stora äpplet i väst, men jag kan definitvt rekommendera alla att åka till ljusens stad i öst.

Det här är ett bidrag till "Jorden runt: recensera ett land/en stad" på kategorin Resor.

Av Sophia Öhrn 04 okt 2002 16:53