Nyårsdagen 98 eller kungen på Vega

iklädd
strumpbyxor
inga kalsonger
med ett par
gigantiska
ja stora räcker inte, de var
gigantiska
älghorn
på huvudet
Han klev ur duschen
halkade inte
gjorde ifrån sig
spolade
klev ut i den lilla hallen
över Markus och Burken
in i det lilla rummet
silades morgonen genom persiennen
det luktade.
På soffan
sov Liza
enbart iklädd
hans strumpor
uppdragna
till armbågarna
uttänjda
förstörda
hans Ralph Loren strumpor.
Han minns
hon fryser
famlar
under bordet
får tag på
hans strumpor
drar på sig
hans strumpor
är förstörda.
I fåtöljen
sitter
den gamla mannen
ensam
och sover
med kalsongerna
runt
fotknölarna.
Han hade varit kung
han det unga litterära geniet
hade mortlat ett paket Bamyl
snortat det genom en ihoprullad tjuga
svept en flaska CasileroDelDiablo
ensam
liftat ner till Paris
med en grön diskhandske som mössa
och en tänd cigarrett
i varje näsborre
framfört en text
stående på det lilla bordet inne på Vegagrillen.
"trasiga centrumkvarter slår o misshandlar en ensam ung kvinna håller på att dör, hon får ingen hjälp ..."
Markus o Burken hoppar upp på ett bord och börjar kasta ord mot gubben.
"Step out of da light..."
"...men visst kan det gå..."
"...or I end your life"
"...det tar ett år..."
"First time I touched..."
"Han har..."
"...the microphone..."
"...inget att säga..."
"...it glowed!"
"...så han själ..."
"...turn down the light..."
"...det han ändå..."
"...it’s just to bright..."
"...inte förstår"
"...for me"

Den gamle mannen började strippa ståendes på det lilla bordet och grabbarna körde på.

"...keep da fame..."
"...and just pass da mic..."
"...to me..."

Nu stog han I kalsongerna, linne och strumpor. Det blev tyst och han började lirka med kalsongerna
grabbarna klev ner från bordet
erkände sig besegrade
innan
monstret släpptes löst
han hade varit kung
nu satt han där
ensam
i fåtöljen
i mörkret
hade han sett hyfsad ut
nu såg han
mer gammaldags ut
som ytterdörren.
Han öppnade fönstret och den sköra måndagsmorgonen slet sig loss ur
söndagsnatten
rusade in i det lilla rummet.
Gubben vaknade.
Han satte sig framför honom på golvet
De såg på varandra
- Du näckade runt kvarteret me den där på huvudet, sa han.
Jag är vräkt, tänkte han, han var inneboende i en stor villa i finkvarteren, det hade varit kört förut men nu var han säker.
- du snortade Bamyl, sa han. En hel burk.
Shit, nu står hjärnblödningen runt hörnet och väntar. han hade haft hjärnblödning förut, i sin ungdom, han viftade lite med fötterna, det gick bra, det hade varit kört många gånger sedan dess men nu var han säker.
De såg på varandra
Mindes en tid när han haft jeans och stånd.
Han hade varit kung.

Detta är ett bidrag till Sourze poesiskola.

Av T.L Stjerna 29 sep 2002 13:03