Den tolvåriga Salmonella sprang mot lekparken. Solen smekte hennes flätor till förgylld sockervadd och daggen kittlade hennes blottade fötter. När hon kom fram till lekparken började hon med att ta sig an en av lekparkens gungor och hon förnam hur det pirrade i magen ju högre och fortare hon gungade. Sedan slog hon av på farten och hoppade småningom av gungan.
Salmonella sicksackade över lekparken och slog sig ned på en av gunghästarna. Hon nynnade Mora Träsk-låtar och drömde sig bort till en förljugen framtid som inte var besudlad med vare sig krig, mobbning eller broccoli. Hon gungade snabbare och snabbare i takt med att den utopiska visionen växte.
Omsider skalade drömvärlden även bort jordbävningar, svält och fiskbullar. Plötsligt kände Salmonella något varmt och klibbigt mellan benen. När hon såg efter märkte hon att det var blod. Salmonella sprang mot hemmet med gråten i halsen och det röda giftet rinnande längs benen. När Salmonellas mamma såg sin dotter frågade hon:
- Men kära barn, vad är det?
- Jag red på gunghästen, svarade Salmonella, och plötsligt började fittan att kräkas blod.
Mamman tittade barskt på Salmonella innan hon sa:
- Men du får väl ge den en åksjuketablett innan du rider, jävla unge!
Av Andreas Judas Ekholm 23 sep 2002 09:16 |
Författare:
Andreas Judas Ekholm
Publicerad: 23 sep 2002 09:16
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Litteratur & Poesi, salmonella, &, hästen, barnsaga, vuxna, snorungar | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå