Kronisk olycksfågel rosar vården

Jag är totalt olärbar... Gång på gång gör jag samma idiotiska grejor och skadar mig på alla möjliga puckade vis.
Mina närmaste reagerar nästan inte längre när jag ringer från någon vårdavdelning och beklagar mig, de frågar mest lite uppgivet vad som hänt den här gången.
Den här gången bara råkade jag elda upp näven lite, med operation och hudtransplantation som följd.Förra gången var det skallen som fick sig en rejäl omskakning vilket tyvärr inte ens hjälpte till någon märkbar förändring och gången innan var det visst knät som inte pallade trycket i en stadig fjällsluttning...

En del personer i min omgivning har börjat se på mig som en sån där som söker uppmärksamhet till varje pris och bara försöker få andras medlidande och så vidare. Jag kan inte säga att jag inte förstår dem...

Nåväl, som du kanske förstår så har jag genom alla mina små mindre genomtänkta upptåg, vid ett flertal tillfällen kommit i kontakt med den svenska vården. Ni vet den som så många idag totalt sågar och säger är helt värdelös.
Jag är den första att erkänna att den inte är perfekt. Personalen ÄR underbemanad till exempel, det är fullkomligt riktigt och sant. Men vilka tjejer och grabbar de är!!!
Hade resten av den svenska arbetsföra personalen bara hälften av det tålamodet och den arbetsmoralen, skulle det här landet inte ens behöva oroa sig över vilket av de politiska blocken som tog makten - det skulle löpa på kanonbra i vilket fall. Jag menar - hur många av oss andra skulle år efter år arbeta underbetalda med kroniska neddragningar i parti och minut, utan att ledsna!?

När jag nu senast låg inlagd på Hand och plastikkirurgiska kliniken i Linköping, mötte jag inte en enda i personalen som inte gav mig ett trevligt bemötande. Alla, från doktorer till vårdbiträden och städare, var helt enkelt förbenat trevliga ! De torkade blodpölar på golvet när tag-stället på mitt lår började blöda under det nattliga toalettbesöket, de sprang med tandborstar och morfindropp och alltid med samma kontrollerade vänlighet och värme....
De såg ut som zombier ibland men aldrig, aldrig fick jag ta emot en enda snäsning eller avsnoppning.

Så alla ni som klagar på vården: Börja istället uppmärksamma och uppmuntra det som ännu är bra med den - alla de underbara människor som står ut med att arbeta inom den!

Av Mattias Landgren 22 sep 2002 11:42