Lejonungarna ryter segerrusiga

Från lejonklippan hördes vrål, en seger hade vunnits. Ledarhanen, som tills helt nyligen varit hotad och ifrågasatt, tycktes ohotad och självsäker. Med bytet vid sina fötter blickade han strålande ut över sin flock. Och jublet lät inte vänta på sig.

Men vad var bytet för nåt? Var det inte en skadeskjuten frände som fällts? En allierad, en vän, en som borde fått stöd? I segeryran såg lejonungarna ingenting annat än flockens framgång, av bytet lät de sig väl smaka.

Ute på savannen drog buffelhjorden vidare, uppskrämd men oskadd. Den stora ledarbuffeln hade bevisat sin kraft och stödet var nu kolossalt. Alla slöt upp i leden bakom.

Men kanske var lejonungarnas segervrål ändå närda av en ny tids andning. Kanske hade de faktiskt vunnit en riktigt seger, trots att de fällt en tidigare frände. Den nya tiden som möjligen var på väg skulle kanske domineras av lejonungarna, de som sett och lärt av sin nyväckta ledare. Kanske skulle de gamla vännerna skingras, några skulle dra sig långt bort över savannen, till platser där mörkret alltid tycktes råda. Kanske skulle den stora buffelhjorden också dela på sig. En grupp som närmade sig betet vid lejonklippan och en som marscherade mot andra trakter.

Det kanske är så att Lars Leijonborg och Folkpartiet vunnit den nya politikens första seger. Framgången i valet kan förebåda en ny era i svensk politik: mittens tid. När de gamla högerspökena slickar sina sår inser de att deras enda vänner finns bland de omåttligt konservativa, de allra mörkaste blå. För att skydda sin existens lämnar de den upplysta spelplanen och störtar in i mörkret.

På samma sätt kommer vänstern att nå en skiljeväg. I det röda blocket finns ett vänsterparti som snart radikaliseras, det kommer att krävas av stamtrupperna, särskilt som den populistiska vågen nu tappat sin bärkraft. Med sig kommer det radikala Vänsterpartiet att dra delar av Socialdemokraterna, de som plötsligt inser att deras parti kommit mycket långt från den ursprungliga ideologin. Var befinner sig då resten av Socialdemokraterna? Strax till vänster om Folkpartiet, det finns bara ett sätt att fortleva: samexistens i mittenblocket.

En framtida regering blir en intressant koalition, dynamisk genom samspelet mellan socialdemokrati och socialliberalism. Den kommer att bestå av socialdemokrater, folkpartister, centerpartister och kanske också miljöpartister. De gröna blir i så fall den krydda som fulländar anrättningen, de verkliga visionärerna bland realisterna.

När lejonkungen dragit sig undan lejonungarnas jubel ser han från sin utkiksklippa solen gå ned bortom horisonten. Om han sköter sitt spel rätt kan han snart stå där uppe som härskare över hela savannen och blicka ut mot en ny dag. Han har fyra år på sig att visa att en ny tid är på ingående. Och att han och lejonungarna är mogna att utmana buffelhjorden på egen hand.

Av Magnus Hansson 17 sep 2002 16:52