sourze.se

Ridå!

Dikt

Jag var alltid kvinnan bakom det röda draperiet
och ridån som aldrig gick upp
i alla fall inte för mig
för min kropp
för min längtan

och jag stod kvar
draperad av ett sidenrött draperi
som stängde in allt det som var jag

jag stod alltid bakom de mest
framgångsrika
men alltid utan uppskattning
utan så mycket som en applåd
eller rörelse i rätt riktning

jag var bakom
det var så det var
och när ridån gick upp
var salongen tom


Om författaren

Författare:
Maria Brundin

Om artikeln

Publicerad: 31 aug 2002 13:36

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: