"Sanningen finns inte.
Har aldrig funnits.
Kommer aldrig att finnas.
DET är sanningen!"
"Bevisa det!" skrek publiken. "Bevisa det!"
"Jag är poet.
Jag är inte här för att lämna bevis.
Jag är här för att lämna spår!"
"Buuuuh! Buuuuuuuh!" Det var lynchstämning på läktarna.
"Vi höll varandra i handen, hennes klänning var nästan lika vacker som hon. Vi gifte oss och levde lyckliga i hundra år..."
En man längst fram reste sig upp och hötte med näven. "Oss lurar du inte, du bara driver med oss!"
Där bröts det för reklam. Löfbergs Lila, ICA, Vasakronan...
Sen var det som vanligt igen. Kikki, Lotta och Elisabeth var tillbaka.
Och en ny poet. "Bertil fyra, Niklas förtifem..."
"Han är bra! Det här känner vi igen." sa tanterna på fjärde raden. Alla höll med.
Grabbarna bakom Bingolotto beslutade att aldrig mer ha kick-off-mötet i Amsterdam.
---
Fotnot, tåmusik: Den förste poeten hade samplat av Gertrude Stein och Rene Char.
Av Mikael Vestlin 21 aug 2002 14:31 |
Författare:
Mikael Vestlin
Publicerad: 21 aug 2002 14:31
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå