Nej, vi vet inte tillräckligt

"Det vet väl alla hur det är ändå? Eller vet ni inte det?"

Nej Suzanne, hur skulle vi kunna veta det? Hur ska du kunna veta det? Du har träffat en handfull, cirka ett halvdussin. Läste du de tidigare artiklarna där jag länkade till betänkadet om könshandel? Såg du siffrorna? 1993 uppskattades mängden prostituerade till 2 500 i det här landet. Du har träffat 4-6 stycken. Det är lite drygt 2 promille av alla. De övriga 998 då? Har du träffat dem? Näe då, det behövs inte tycker du, för vi vet tillräckligt.

En parallell... antag att jag en sen natt är på väg igenom tunnelbanan. På vägen möter jag ett gäng bråkiga invandrare. De klubbar ned mig och rånar mig. Nu vet jag tillräckligt om invandrare för att förorda invandringsförbud, eller hur? Jag har ju träffat några invandrare som visade sig vara fara för liv, lem och egendom. Nu vet jag tillräckligt, eller hur?

Självklart inte. Nynazzar, sverigedemokrater och andra människohatare försöker sig på det här tricket. Vi kontrar snabbt med att inte alla invandrare är som de värsta. Vi vägrar låta de som befinner sig i enda ändan av skalan stå modell för alla.

Men i sexualpolitiken, där är det helt ok. Där är det snarare kutym. Den som försöker skaffa sig en nyanserad och fullständig bild av hur sexindustrin ser ut får snabbt på skallen lika mycket som nazzar och SD:are. Där är det helt ok att debattera utifrån stereotyper och de värsta fallen.

Jag har aldrig påstått att det inte finns sexarbetare som är olyckliga. Jag tvivlar inte på att de individer som Suzanne träffat verkligen hade mått bäst av att sluta. Men de är fortfarande individer... enskilda individer. Och enligt hennes beskrivning var de alla i ungefär samma kategori. Minns betänkadet: vi har bara fakta om en enda viss typ av prostituerade... och dessa utgör endast max 25 procent av hela mängden. Vet vi tillräckligt? Nej, det gör vi inte.

Suzanne frågar om det hjälper att lyssna. Tänk dig följande: Du slår tån i bordbenet. Det gör fruktansvärt ont och och du haltar omkring efter det. Du åker upp till sjukstugan för att få det fixat. När du kommer dit tittar doktorn på dig och säger: "Aha, du haltar. Jag har träffat en annan människa som haltade. Vi var tvungna att amputera benet på honom.". Därefter skickar han in dig på operationsbordet för att få benet kapat utan att ha lyssnat på vad du har att säga. Hade du accepterat en sådan doktor?

Av Michael Karnerfors 15 aug 2002 09:40