Krossa Sveriges strukturella rasism

"Krossa Rasismen" brukar det ibland stå klottrat på tråkiga, grå tunnelväggar och samma sak stod på T-shirten jag hade på mig på stranden igår. För alla de som känner sig hotade av rasister, för oss som får hakkors ritade på dörren och hotbrev hem, är det av största vikt att ta itu med rasistgängen och nazistpropagandan. Men för alla de som nekas jobb för sin hudfärg, inte får komma till arbetsintervjuer på grund av sitt efternamn och aldrig blir befordrade eftersom de bryter är det ännu viktigare att ta itu med den rasism som finns i strukturerna på arbetsmarknaden. Krossa den strukturella rasismen!

Då handlar det inte om att dela upp människor i A- och B-lag som gårdagens politiker verkar tro. Folkpartiledaren Lars Leijonborgs utspel om att ingen som inte är duktig på svenska ska få svenskt medborgarskap är helt vansinnigt. Givetvis ska inte den enskilde individen lastas för om svenskundervisningen brister, då är det undervisningen som måste bli bättre. Tidigare trodde jag att svenska Folkpartiet inte hade några likheter med Pia Kjaersgaards danska Folkeparti, men nu börjar jag tvivla.

För att krossa den strukturella rasismen behövs istället flera andra åtgärder:

1. Ingen ska diskrimineras. Inte på arbetsplatsen, inte i skolan, inte på bostadsmarknaden eller när man söker jobb, ingenstans. Vi behöver samla alla lagar mot diskriminering under en gemensam lag som garanterar mänskliga rättigheter och att man inte behöver bli diskriminerad. En särskild ombudsman mot alla former av diskriminering bör inrättas och i varje liten byhåla ska där finnas en lokal diskrimineringsbyrå, fri från klåfingriga politiker eller näringsliv, som man kan ringa om man blir diskriminerad.

2. Detta ska givetvis varje människa i Sverige veta om. Varje ny svensk ska ha en lapp med telefonnumret till diskrimineringsbyrån på orten i plånboken. När man först kommer till Sverige ska man inte möta någon sur tant som kollar om man ljugit, utan representanter för arbetsgivare, fack, bostadsmarknad, politiker - ja, allt det vi känner som Sverige - som i ett kontrakt garanterar att man inte ska diskrimineras.

3. Svenskundervisningen ska givetvis bli mycket bättre. Det ska finnas undervisning för olika grupper, så en iransk hjärnkirurg som har lätt att lära inte ska behöva "hänga gubbe" för att få ta del av språket. Däremot ska inte den enskilde, som i folkpartiets "liberala" Sverige, lastas för
om undervisningen inte funkar.

4. Varje företag måste dessutom tvingas tänka på integration. Varje chef ska tvingas fundera över varför han anställer Markus och inte Muhammed trots att de har samma utbildning. Därför ska integrationsplaner i företagen, precis som jämställdhetsplaner är idag, vara obligatoriska.

5. Slutligen finns det troligtvis inget så effektivt vapen mot den strukturella rasismen som arbetskraftsinvandring. Vårt mål är fri invandring, visst ska vem som helst kunna få bosätta sig var som helst. Om man kan komma till Sverige och få jobb, visst vore det väl självklart att man redan idag, genast, ska ge uppehållstillstånd. Och inte ett sådant tillfälligt låtsas-tillstånd som Folkpartiet och Moderaterna förespråkar, utan ett riktigt giltigt uppehållstillstånd.

Det sägs att den mest välutbildade yrkeskåren i Stockholm är spärrvakterna vid T-banan. Jag skulle inte bli förvånad om det stämde. Sverige är sämst i Europa på att ta tillvara erfarenheter och utbildning från de som kommer till oss. Tiotusentals välutbildade knådar pizzadeg eller kollar
bussbiljetter. Det är dags att vi skärper oss.

Av Gustav Fridolin JR 07 aug 2002 09:30