5 anledningar att inte ta semester

1. Beslutsångestdilemmats säkra död. Du slår näven i ditt eget bord, utan tvekan. Du slipper vela, vara i valet och kvalet. Slipper bläddra igenom skogvis med glättiga kataloger där det ena resmålet efter det andra får din restarm att suga. Inget ligga vaken på nätterna och fundera på hur du bäst ska ta tillvara dom snabbt bortflyende veckorna som rasslar förbi, för att snart åter föra dig in i arbetsvardagens lunk. Glöm det. Du behöver på din höjd vela över om du ska äta en Billys Panpizza eller en burgare till lunch.

2. Rynkornas bästa vän. Ser till så att du med inomhusjobb är lika härligt vit och len, året om. Medans dom -iklädda shorts och bruna sandaler - röda grisarna stånkar runt på stranden och svettas så att svålen vidbränns. Då ler du och lutar dig lugnt tillbaka i din stol, vrider upp ytterligare ett knäpp på ac:n och känner dig lyckligt blek. Med all rätt. Du kommer nämligen att vid 70 års ålder inte se en dag äldre ut än 65. Jippie.

3. Skilsmässornas fiende. Inget är så vådligt för den äktenskapliga lyckan som just semestrar. Förväntningar som under månader har byggts upp. Nu, nu, nu ska det - som av någon anledning inte skett tidigare - ske! Vädret ska stråla, varje måltid innebära ett underbart dinerande i frihetens tecken och sexet vara våtare än någonsin. Visst, det lät vackert när ni en februarimorgon satt hemma vid köksbordet och planerade. Men. När det regnar för fjärde dagen känns husvagnen som en cell på Kumla. Den mikrouppvärmda burkraviolin smakar ärligt talat skit och att ta en snabbis på baksidan av campingens duschrum - medans ungarna borstar tänderna - är visserligen vått, men det är regnets förtjänst.

4. Sistaveckan-nedräkningens svurna fiende. Du tror att du har fyra veckors semester, men egentligen har du bara tre. Den sista går nämligen åt till att räkna. Räkna dygn, timmar och sekunder innan semestern är slut. Och ju mindre som blir kvar att räkna på, desto större växer sig ångestklumpen. Det är en alldeles egen sorts ångestkänsla som går att härförleda till barndomens tidiga år. Då, när sista julklappen öppnats, slog det en rätt i fontanellen; Hjälp, nu är det ett helt år kvar till nästa gång jag får öppna julklappar. Så är det även i vuxen ålder, med skillnaden att det är nedräkningen till nästa års semester som påbörjas, innan årets ens hunnit till ända.

5. Hemvändardagarnas saboterare. Tänk, vilken attans otur att du inte är ledig. Att du inte kan återvända till Kläppbränntjärn, detta underbara lilla samhälle som fostrade dig. Med pennaliserande lärare, dogmatiska rektorer och dagbarnvårdare med svans under kjolen. Tänk, att du inte får se den diarrebruna skolan i rosa solnedgång och dom bleknande tagsen som pryder skolmatsalens grå väggar. Lika grå som den pölsa du blev itvingad under hela din uppväxt med motiveringen; Tänk på att alla barn inte kan äta sig mätta! Spendera hela arbetsdagen i minnenas värld, stämpla sedan ut, gå till pizzerian på hörnan, beställ in en Athena med extra lök, smutta på den kalla ölen och njut!

Av Lena Vikberg 02 aug 2002 10:47