Nördar... suck!

Med internets växande har substantivet, verbet och adjektivet nörd blivit allt vanligare. Man kan vara en datanörd vilket ord som helst kan här sättas framför nörd istället för data i det här fallet, man kan nörda sig, man kan se nördig ut. Det finns inga begränsningar för vad ordet används till.

Till en början var ordet nörd ett negativt ord som användes för att smutskasta alla asociala töntar som inte följde strömmen; inte var så kallade mainstream ett ord som idag börjat användas väldigt fltiigt. Det här kan man särskilt se i många filmer med high school-miljö. Något jag tänkt på är att nördar alltid är föraktade i filmer. Föraktade, men samtidigt tycker alla innerst inne synd om dem. Vad är det för ett påhitt? Ingen har anledning att tycka synd om nördar, vem har sagt att nördar lever ett tråkigt och miserabelt liv? Vem har påstått att en nörd inte kan roa sig själv?

Argument som, - Jävla nörd, du gör ju inget än att sitta framför datorn och glor. Ta dig ut och festa lite och lär dig lyssna på riktig musik. Skaffa ett liv! har länge använts mot datanördarna. Jag skulle dock vilja påstå att många nördar har ett mer utvecklat musikintresse och har även betydligt fler vänner än många som kallar sig socialt aktiva. Nördarna har alltid haft möjligheten att kopiera musik från vänner, och med internet så kom även möjligheten att kopiera musik från helt okända människor. Musik som Weezer och They Might Be Giants har ända sen de startade klassats som nördarnas musik, men har på senare år vuxit och blivit så stora att de nu istället kallas mainstream. Sina vänner fann ofta nördarna via så kallade LAN-partyn och idag finner vi nördar våra vänner över hela världen, med hjälp av internet.

Men vad är egentligen en nörd? Det är det nog ingen som kan svara på. Länge har det som sagt varit väldigt negativt att vara nörd, och det är då de som varit lite annorlunda som blivit kallade nördar. Det har länge varit dator- och teknikintresserade som fått nördstämpeln. Sakta men säkert har dock fler och fler upptäckt det roliga och intressanta med datorer, teknik och internet, och på så sätt har kategorin nördar växt i samma takt som internet. Lika säkert är att stämpeln att vara nörd sakta börjat bli något positivt, något många strävar efter att få kalla sig.

Stopp där! Ska det nu vara fritt fram för vem som helst att kalla sig nörd bara för att det nu har blivit häftigt? Nu har situationen helt plötsligt vänt. Eftersom internet och datorer har blivit intressant, har det också blivit häftigt att vara nörd. LAN-partyna växer, fler börjar lyssna på Weezer och They Might Be Giants, fler anstränger sig mer eller mindre för att bli nörd. Men bakom en nörd finns mer än en livsstil. Det räcker inte med att ha läst Sagan om Ringen tio gånger och sett alla Star Trek- och Farscape-avsnitt. Nörden kan saker, han använder till exempel inte datorn bara till att surfa på Lunarstorm och chatta på ICQ. Han kan alla sina gamla Peka&Klick-spel utantill och han kan kanske till och med programmera. Datorn är inte bara en leksak, det är hans livsviktiga verktyg som han skulle bli helt handikappad utan.

I dagsläget håller som sagt nördkvoten på att växa, och det är väl bara en tidsfråga innan nördarna vaknar upp ur vintervilan och märker att deras revir är oskyddat. Men vad jag hoppas, är att nördarna inte ska falla lika lågt som alla andra en gång gjorde, och börja sätta stämplar för att försöka hålla nördandet för sig själva. Ordet nörd har nämligen ingen definition. Den som vill vara nörd, får vara nörd. Jag hoppas att det inte ska sluta som i "Revenge of the Nerds" med att den obotlige nörden till slut får skolans snygga cheerleader bara för att det är så det ska vara. Det är inte så det ska vara. Vi som en gång kallats nördar skall förbli just "nördar", vare sig smeknamnet ändras till mainstream, mesar eller marsianer.

För mig är jag nörd, och det kommer jag att förbli.

Av Stefan Holmer 15 jul 2002 17:57