Kravlös underhållning, man vet aldrig vad som väntar en. Så fort det ska ställas till med fest så "ska det va’" så inihelsicke. Nu ska vi ha roligt! Nu SKA vi ha riktigt roligt och kvällen ska bli minnesvärd och alla ska ha kul och ingen får ha tråkigt för då är festen misslyckad. Värden eller värdinnan stressar halvt ihjäl sig för att ordna alla arrangemang och gästerna, i alla fall jag, våndas i klädgarderoben med skor som inte passar till klänningen och det är i såna lägen jag springer ut i ren panik på stan och köper kläder jag vantrivs i. Jag har en anskrämlig skjorta som jag använt en enda gång, dyr som satan var den men jag fick för mig att den var rätt just för den festen jag gick på. Jag kände mig jätteful hela kvällen och önskade att jag tagit på mig jeans och t-shirt istället.
Att mingla tycker jag inte heller är så kul - jo förresten, om det kommer naturligt är det ju självklart kul att snacka med folk - men på fest känns det som man är kommenderad till att vara spirituell, intressant och begåvad. Hujedamej. Jag kan inte vara spirituell och begåvad i en anskrämlig skjorta. Jag får nästan lust att slita av mig skjortan och skrika "det här är inte jag! Prata med mig på ICA på måndag istället om du vill veta vem jag är!"
Alla de här fördomarna jag har mot fest och glam har jag ju självklart skapat själv - men inte utan en viss erfarenhet. Jag jobbade i flera år som AD på en reklambyrå där de fina festerna hopade sig och jag kände mig alltid obekväm. Skulle det dessutom dansas blev det rena katastrofen eftersom jag absolut inte kan bli förd, jag vill föra själv och det är inte så många män som går med på det.
Nej tacka vet jag ett hederligt gammalt knytkalas som man får för sig att anordna fyra timmar innan det går av stapeln. Tacka vet jag att mata ankorna i parken och fnissande studera deras hierarki. Tacka vet jag när syrran och hennes ena dotter klättrar upp på utomhusscenen och river av några låtar a capella med mig och andra dottern som enda men mycket entusiastiska publik. Tacka vet jag att dricka vin i åskväder i övergivet skjul med den man älskar. Tacka vet jag den lustfyllda vardagen, den är ju fan så mycket roligare än den tillkrånglade festen.
| Av |
Författare:
Camilla Christensen
Publicerad: 07 jul 2002 13:31
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå