På knarr i Kambodja del 4

Efter den skönt uppfriskande kalla duschen, satte jag mig på sängen och slappnade av. Dagen hade varit ett misslyckande och min vänsteraxel värkte, muskulaturen kring mitt nyckelben hade knutit sig eftersom den ännu inte återhämtat sig efter en tackling från en div 5-hockeymatch några månader tidigare.

Jag tvättade mina kläder i handfatet, allt jag hade med mig i den minimala packningen var tre par av det essentiella, t-shirt, strumpor och kalsingar. Jag var redan inne på andra dagen och ville ha rena kläder även till imorgondagen.

Kirk var ute i byn och sprang någonstans, så jag gick ner i receptionen för att få tag i något till min axel. Baren som inte alls var en bar utan ett kylskåp bredvid receptionen hade ett väldigt dåligt urval av muskelavslappnande substanser, så jag fick nöja mig med en öl, vilket var tur eftersom det fortfarande bara var eftermiddag och olidligt varmt i den dammfyllda kvava luften vid Mekongflodens bankar.

I Thailand kan man få vad som förmodligen är världens bästa massage. Till skillnad från vår traditionella massage som för övrigt kallas "Swedish Massage" i den engelskspråkiga delen av världen så tar den ett mer holistiskt perspektiv. Man masserar mycket ben, armar men också liksom svensk massage, rygg och axlar. Eftersom mitt problem satt just i axlarna hade jag vid detta tillfället fördragit en svensk massage, men tvivlade på att en sådan fanns att tillgå.

Jag var osäker på om de liksom i Thailand hade traditionell massage, men spänningarna i nacke och axlar var olidliga så jag frågade receptionisten huruvida någon som kunde massera fanns att tillgå.

Visst svarade han, vi har en massageflicka! Är hon bra, frågade jag, jag menar kan hon massera förklarade jag. Jovisst, fortsatte han, hon är ju massageflicka. Samtalet ledde ingenstans eftersom jag inte kunde motsäga logiken i detta påstående. OK, jag skulle vilja ha en massage. Visst svarade receptionisten igen och försvann in i hotellet för att leda reda på massösen.

Efter en kort stund kom han tillbaka med en flicka, som till min förvåning och chock visade sig vara samma tjej som dagen innan försökt vara sällskaplig i TV-soffan.
Hon höll upp två fingrar i ett v-tecken och sade "Two dollar!" Vid det här laget kände jag mig aningen tveksam till massagen, men receptionisten försäkrade återigen att hon visste vad hon gjorde, och axlarna skulle verkligen behöva mjukas upp lite.

Tjejen som såg min tveksamhet kunde inte låta en dylik chans att tjäna en hacka gå förlorad så hon tog mig resolut i handen och ledde mig bort till ett litet avsides rum vid sidan om trappan. Väl där så krävde hon att jag skulle duscha vilket jag till att börja med motsatte mig eftersom jag just kommit ur duschen och fortfarande var blöt i håret. Men när jag fick av mig skorna och mina fötter visade sig ha blivit skitiga genom att återigen bli nedpressade i de smutsiga skorna, accepterade jag motvilligt.

Hon gav mig en liten handduk och sa något som liknade "Take off clothes". Jag begav mig in i duschen och flickan var inte nöjd förrän jag skickat ut alla mina klädesplagg inklusive kalsingar, till henne utanför badrummet. Jag sköljde återigen av mig i den kalla duschen och lyckades med problem att knyta den minimala handduken runt mina höfter.

När jag kom ut från badrummet pekade hon mot sängen och ville att jag skulle lägga mig på rygg. Jag följde hennes instruktioner men påpekade att det var just i axlarna jag hade ont. Precis som i Thailand så började hon med ben och fötter, vilket passade fint då det kändes som jag hade ont lite varstanns...

Det var inte den bästa massage jag fått men heller absolut inte den sämsta, hon kunde massera. Massagen var lite lik Thai-massage, men tjejen visade sig vara Vietnamesiska. Jag började slappna av och mina trötta muskler fick sig en välbehövlig knådning. Efter framsidan som mest bestod av ben och armar, fick jag vända på mig och äntligen fick sig mina axlar och min nacke lite välbehövlig knådning, även om det gjorde rejält ont så började jag slappna av.

Som vanligt under en massage så tappar man begrepp om tiden, men vad jag antar var avslutningsvis så masserade hon mina gluteus maximus energiskt, vilket är en normal företeelse även i Thai-massage, för att sedan sträcka in en hand under handduken och ta ett stadigt grepp om min pung. Jag visste nu inte hur jag skulle reagera, jag mindes Robinson-Martins pungmassage på Tonga, men jag kunde inte föreställa mig att det som hon nu höll på med var speciellt traditionellt.

Jag reagerade och lyfte på min kropp, men hon hade fortfarande ett stadigt grepp om mina ädlare delar, något som nu gjorde mig orolig för att jag skulle få en reaktion som vid dylika tillfällen oftast är helt normal, men som jag vid detta tillfälle inte hade någon som helst lust att genomlida.

"Only 5 dollar, you fucky, fucky me", utbrast hon plötsligt. Nu insåg jag varthän det banade och fick bort hennes hand mens jag reste mig och handduken föll från mina höfter och under tiden jag desperat sökte efter mina underkläder kommenterade hon glatt storleken på mitt nu något blodfyllda organ.

Jag förklarade att jag var fullständigt nöjd med massagen och tog fram plånboken för att ge henne de två dollarna. När jag räckte över dem frågade hon om inte lite dricks var på sin plats: "No, tip!?". Jag sökte i plånboken men hittade inga fler endollar sedlar så istället tog jag ut en femdollar sedel som jag gav henne under tiden jag tog tillbaka de två sedlarna jag tidigare gett henne. Återigen svarade hon "No tip!?", jag famlade desperat för att få på mig mina få klädesplagg och undrade samtidigt över logiken i att kräva dricks för en tjänst jag inte utnyttjat eftersom hon just nu fått tre dollar i dricks för vad hon faktiskt gjort.

Jag flydde fältet medan hon noggrant undersökte femdollar sedeln jag just gett henne, och ute i receptionen sprang jag på Kirk.
"Du har fått en massage", sa han.
"Ja", svarade jag. "Satte du på henne undrade han därefter". "Nej", svarade jag sanningsenligt.
"Varför" frågade Kirk.
"Jag ville bara ha en massage... för min axel",
"Jaha", sa Kirk

Hur är det i axeln nu då undrade han. Jo det känns bättre svarade jag. Bra, för jag vet hur vi skall ta oss upp för floden nu. Tror du att du klarar dig.
Just nu känns det bra sa jag, men jag tar beslutet imorgon bitti.

Den kvällen gick vi bägge tidigt till sängs för vi hade fått en aning om vad som väntade, och morgondagen skulle återigen visa sig bli hård.

Av Håkan Moberg 14 jun 2002 14:22