Jag älskar att älska Senegal

Slår på TV:n för att titta på Franrike-Senegal. Det är ju trots allt invigningsmatch. Och det kan ju alltid vara kul att se inramningen, trots att jag inte har några direkta känslor för något av lagen. Trodde jag i alla fall.

Under större delen av första halvlek sitter jag lugnt och njuter av Frankrikes passningar och bollinnehav, och imponeras av Senegals kontringsspel. Så långt är jag en neutral, passiv fotbollsälskare.

Då händer det - Senegal gör 1-0 och mina armar flyger okontrollerat upp i luften och jag vrålar av glädje. Jag som inte ens brydde mig. Avslöjad.

Vad enkelt det är att älska den lille. Liten tuva stjälper stora lass. Davids kamp mot Goliath. Underbart. Att se en storfavorit vinna kan vara vackert, imponerande och underhållande. Men mycket sällan nervkittlande.

Däremot att se en liten myra till fotbollsland smyga in under kläderna på en fotbollsjätte och kittla och bita tills jätten börjar svettas och vackla - det får adrenalitet att pumpa varenda gång. Och helt plötsligt är jag djupt engagerad i Senegals kamp. Deras sak är plötsligt min.

För kan de så kan jag också. Varje gång dvärgar som Senegal slår giganter som Frankrike slår hjärtat ett extra slag.

Heja Senegal! Håll drömmen vid liv.

Av Niklas Nilsson 31 maj 2002 15:02