Refuse, Resist, Reclaim

Idag är det första maj. Det är vår dag. Det här är vår fest.
Det tänker vi fira genom att ta tillbaka några av de saker ni stulit från oss.
Idag tar vi tillbaka Stockholms torg och gator.
Och det här är bara början.
Vi kommer att fortsätta festa.
Fortsätta ta tillbaka saker ni stulit.

Fortsätta planka på tunnelbanan, fortsätta snatta i affärer och fortsätta förgylla väggar och tåg med våra färger. Vi nöjer oss inte förrän vi tagit tillbaka väggar, gator, torg, bostäder, sjukhus, kollektivtrafik, skolor och allt annat ni stulit.

Förra gången vi samlades för att festa valde polisen att skjuta på oss.

Vi accepterade det inte då.
Vi kommer inte att acceptera det nu.
Vi kommer inte att acceptera det i framtiden heller.

Vi kommer att försvara oss mot alla former av angrepp, förtryck och orättvisor.
Vi kommer att försvara oss mot alla borgare och fascister - med eller utan uniform.

Ni kommer aldrig lyckas skrämma oss till tystnad.
Ni kommer aldrig lyckas skrämma oss till lydnad.

Den här festen är en hyllning.
En hyllning till vår kollektiva kamp och vår kollektiva olydnad.
En hyllning till våra fängslade kamrater.
Till Palestinas folk som förtrycks och mördas av en fascistisk ockupationsmakt.
Till alla som just nu kämpar mot orättvisor runt om i världen.
Till alla andra som just nu, precis som vi, tar tillbaka sin stad.

Men den här festen är också en varning.
En varning till poliser, direktörer, politiker och andra makthavare och förtryckare.
Vi kommer aldrig att acceptera att ni stjäl från oss,
Vi kommer aldrig att acceptera sexism, rasism, fascism eller kapitalism.
Vi kommer aldrig acceptera nyliberalismens internationella terror.

Och så länge orättvisor fortsätter kommer vi att fortsätta samlas.

Vi kommer att fortsätta festa, snatta, skolka, planka och klottra.
Vi kommer fortsätta göra motstånd.
Vi kommer fortsätta vara ett olydigt myller.

Om vi ska förändra värden måste vi börja någonstans.
Jag tycker vi börjar här.
Jag tycker vi börjar nu.

Att stjäla, att planka, att klottra, att skolka, att göra motstånd och ställa till med oreda, att vara olydiga och vägra acceptera villkoren, att göra egna regler, vara ett eget medium, stå i vägen och vara obekväma. Det är vad Reclaim handlar om. Att hylla motståndet och manifestera olydnaden. Att ta tillbaka gator och torg från kapitalintressen som driver oss ut mot förorterna för att göra city till gallerior, kontor och reklampelare.

Allmännyttan köps ut med alla medel pengar kan frambringa, svartkontrakt, utpressning och ockerhyror, omvandlas till bostadsrätter och tvingar dom som inte har råd att flytta vidare. Privatiseringen går fram urskiljningslöst, omvandlar kollektivtrafik, telebolag, elverk, skolor, sjukvård, äldreomsorg och man försöker till och med lägga ut socialvård på entreprenad. Alla skall dom bli vinstgivande, minimerade utgifter och maximala inkomster. Man tar det som varit vårt och säljer det tillbaka till oss om vi har råd.

Makten rör sig bort ifrån folket. Röstsedeln är bara en bit papper när den verkliga makten finns hos multinationella företag där endast styrelsen har rösträtt. Politiker, medier och företag är en stor klubb för inbördes beundran där man sluter avtal och fördrag som håller varandra om ryggen. Den lilla människan exploateras, utnyttjas som arbetskraft, skyfflas runt på brädet och görs till konsumenter av det vi själva producerar.

Att ta tillbaka hjärtat av staden för en fest på helt andra villkor, att dra intresset från reklampelare och butiker, att störa den vanliga ordningen och mana till reaktion, det är ett kraftfullt manifest mot kapitalismen och alla dess uttryck.

Dom söndrar oss med sin sexism, segregation, sina avtal och fördrag. Förlöjligar och förminskar. Gör feminist till ett skällsord och sätter rasism i system. Dom köper och säljer oss, suger ut oss, mördar oss på gator och på arbetsplatser. Ett stort ekorrhjul där vi hålls i schack från vagga till grav med deras medier, deras produkter, deras droger och deras propaganda. Vi fortsätter göra motstånd inom systemet och vi tar motståndet utanför, angriper dem på alla flanker. Att festa på deras stulna gator är både och, inom och utom systemet. Vi ställer oss mitt i deras med vårt eget och visar alternativet.

Att göra motstånd mot marknadskrafter med sin konsumentmakt, bojkotter och andra typer av lågintensivt motstånd får aldrig samma kraft som att helt enkelt vägra betala. Pengarna man betalar hamnar ändå i samma fickor. Det radikalaste motståndet är att förvägra dem vinst, att stjäla det man behöver. Att snatta och planka är att nyttja det dom stulit och vägra betala för det, bara ett sätt att ta tillbaka det som är vårt. Om exempelvis en sådan sak som Plankakassan blir riktigt framgångsrikt så kan man förvägra Connex att göra vinst på vår kollektivtrafik, tvinga bort dem och låta den drivas av gemensamma medel, av folket för folket. Det är verklig konsumentmakt, att konsumera men vägra vara konsument.

Att klottra. Att stjäla utrymme för konst och personligt uttryck, att skapa på sterila ytor och stjäla plats från reklamen, att bli ett blickfång och en visuell påminnelse om att kampen mot konformitet och förtryck finns överallt. Sticker i ögonen och sätter så långsamt igång en process. Utmanar och irriterar om du inte tycker om det, är vacker och förgyller miljön för dem som gillar det. Reklam och budskap för kapitalintressen finns överallt, t-bana, husväggar, tidningar, teve, varje ledig yta, varje ledig bit eter fylls med reklambudskap. Ta plats, den är din, den är allas, uttryck dig själv, du skall inte behöva betala för det.

Vi skall ta tillbaka alla dom saker ni stulit av oss. Vi börjar med att ta tillbaka vår största korsning och dansar skiten ur den. Stoppar trafiken och tar deras reklamtid. Sätter en propp i deras blodomlopp. Vi festar så hårt att det hörs ända in i styrelserummen, ekar i vardagsrummet hos Svensson, överröstar skvalet från NRJ. Basen skall slå i betongen som vårt gemensamma hjärta som vägrar leva på knä. Ingen är fri förrän vi alla är fria för att använda en sliten men ack så sann catchy slogan.

Härifrån fortsätter vi.
Refuse, Resist, Reclaim

Gatans Parlament/Reclaim the City

Av Anna Andersson 17 maj 2002 16:34