Förlåt; jag har talat i tungor!

Eller är det så att förklaringen på kommunikationsproblemet ligger någon annanstans?

Jag är inte så förtjust i absurd teater. Föredrar realism. Ännu märkligare är det att ofrivilligt känna att man är med i en sådan tillställning. Till exempel så undrar jag om det i själva verket är så att det jag skriver genomgår en för mig okänd transformationsprocess innan Michael Lundahl nås av orden. För det kan ju omöjligen vara så att en normalbegåvad människa läser och läser det jag skriver och ändå säger saker som på intet sätt berör det som jag skrivit? Talar jag i tungor? Skriver jag på persiska utan att vara medveten om det?

Samuel Sirén är ju ett förlorat fall. Att han upprepar det han sagt gång på gång utan att på något sätt förhålla sig till det jag skriver är inte överraskande. Michael Lundahls inlägg är däremot vettigt, intressant och tänkvärt.

Men det har ju inte något att göra med det vi diskuterar. Jag blir uppriktigt sagt förvånad.

Lundahl tar upp frågor om taktik och strategi, om samarbete och avståndstagande, om våld och icke-våld. Det är sådant som vi fortgående diskuterar. Det är också förbannat svårt att missa, att vi inte gillar maskering, att vi avskyr skadegörelse och att vi överhuvudtaget tycker att radikalistiskt tokeri hör till det sämsta som kan drabba en rörelse som vill ha grundläggande förändringar.

Har Lundahl läst mitt svar på Hannes Westbergs inlägg? Har han läst våra reaktioner efter Göteborg?

Om han har det - vad pratar han om?

Det jag pratar om är hur polisen beter sig vid sina ingripanden. Jag tycker att det var bra gjort av polisen att hålla sig på avstånd när festen pågick. Jag tycker också att det var rimligt att ingripa mot den skadegörelse som skedde. Det jag inte tycker var rimligt är att man
använde sig av brutala grepp mot dem man skulle bussa iväg. Och att man vägrade kommunicera med till exempel mig - som INTE deltog i festen, utan kom till avspärrningarna för att se vad som hände innanför desamma. Hur många gånger är det rimligt att jag upprepar detta för att min poäng ska komma fram? Räcker fem gånger?

Och jag upprepar ännu en gång: Problemet låg inte i ATT polisen ingrep utan i HUR polisen ingrep. I Göteborg till exempel var ju problemet att polisen inte ingrep mot det fåtal idioter som lekte revolutionär gatustrid på Avenyn men däremot satte in nationella insatsstyrkan mot folk som låg och sov på Schillerska gymansiet och kallade dem fitta, hora och bananätare. Var det bra gjort? Om A slår sönder en busskur - får man då spöa upp B för att A och B befann sig i samma stad ungefär samtidigt?

Michael Lundahl fortsätter dock med sin Becket-inspirerade absurdism. "Är det ER tillställning så är det ERT ansvar. Kan ni inte ta det ansvaret då skall ni låta bli att hålla tillställningen, så enkelt är det". Ja. Det verkar möjligen vettigt. Men det VAR ju inte vår tillställning. Om du inte
menar att tillställningen plötsligt blev min för att jag gick från resutaurang Nalen till polisens avspärrningar. Eller vad menar du? Ärligt talat, vad menar du?

Michael Lundahl skriver också att jag kommer att slippa bli puttad till marken om jag "samarbetar med polisen för att få bort buset". Ska jag alltså inifrån vänsterpartiets fest kontrollera händelseförloppet på och efter en gatufest där jag inte deltar för att slippa bli puttad till marken när jag kommer fram och frågar vad som händer? Ja, det verkar ju
jätterimligt. Imorgon ska jag till exempel genom meditation och bön ingripa i händelseförloppet på Gazaremsan.

Here we go again: Jag gillar inte folk som är maskerade. Jag tycker inte om förstörelse. Jag har aldrig gjort någondera själv. Jag tycker dock ändå inte att människor ska få stryk i onödan. Jag tycker att det är problematiskt om en person slår sönder ett skyltfönster och polisen slår
ned helt andra människor. Jag tycker framför allt att människor som kommer fram för att prata med polisen inte ska få stryk av polisen.

Vad är problemet?

Om jag får gissa är problemet att Michael Lundahl bestämt sig för en linje, baserad på skärvor av en undermånlig nyhetsrapportering. Och så har han inte läst mina inlägg, utan sparat lite tid genom att bara skriva ned lite lösa tankar och funderingar om hur det borde vara här i världen.

Eller så är problemet att jag faktiskt deltar i en absurd pjäs mot min vilja.

Jag får fundera på det där. Nu ska jag köra lite levitation. Live long and prosper.

Av Ali Esbati 07 maj 2002 16:25