Listan

Förlåt mig, jag glömde vem jag var, tappade bort mig själv i skenet av lyktorna.
Det är DÄR. Jag vet. Någonstans därute. Känns som om darrandet aldrig kommer att upphöra.
Det vackra språket. De ljuva tonerna. Skrabjin. för tempo furioso.
Bach. för barockexcesser
Albinioni. för sentimentala stämningar
Musiken som jag tonsätter själv.
Nakna kroppar. Poesi. Dräktighetsblod. Grönska. Ansvar. Synder. Intrikata detaljer.
Mina synder. Koagulerade, likstela. Jag lever i synd när jag inte lever alls.
Man kan få för sig att jag skriver. Det gör jag alltså inte. Jag skriver inget. Jag lever.
Om jag hade vetat det här. Fast jag visste ju Att.................

Att
Det här projektet aldrig blir färdigt. Den här musiken kommer att fortsätta oavslutad i ett slutet ovalt utrymme till vänster om mitt hjärta. I en pulserande kammare, fixstjärna, klapp på ryggen innan avfärd i flygplatsloungen där vi ser i syne. Där vi ser syner.
Där jag ser hela jävla världen glamma. Där jag ser en öken breda ut sig. Där kan jag dansa tango och merengue. Dödsmerengue i solen inuti loungen. Här är det lugnt. Som i ett halvfullt glas före stormen. Vrid/vänd på det älskling. Sätt dig tillrätta i min stol. Vänta ett tag älskling/träskalle, jag ska dricka. Måste dricka. Måste sätta mig ner. Jag kan inte ta in allt. Du talar men det är inte så jag hör det. Jag lyssnar inte längre. Jag hör träden, akacior, känner dofterna av kameler i skymningslandet som löses upp med en krusning. Jag dyker i poolen. Renar mig själv från gift. Kanske räcker det ändå fram tills imorgon då det är dags igen. Varför... Inte börja röka, knulla, inhalera, aktieplanera, drömma, försvinna, dra, göra karriär, limma, amputera, aptera, separera, associera, premiera, krevera, glömma, tampas, lösas upp i en rökslinga? Bara för ett tag. Som en tankelek.
Som kär-lek.
Utsikten härifrån är värd att dö för. Älskling/Träskalle, jag älskar dig.
Öknen svarar inte. Det är trots allt en Öken. Dess väsen är att inte svara. Så jag lämnar loungen våt och varm, men bara utanpå. Inuti är jag torr och kall. Jag väntar. Det är mitt öde att vänta länge.

För låt mig jag kan inte låta bli att ta det här på allvar, men det tar aldrig slut. Det fortsätter bara. Som ett oavslutat projekt.
Jag vill se slutet, vill veta om jag vinner den jävla vinsten. Vinsten som innebär att jag slutligen är bortom mig själv och kraften, den förfärande kraften i mina tankar. Jag drömmer om fladdermöss om natten. Jag ser dem där jag bor.
Vid en viss tid när andra mer normalt fungerande människor har lagt sig är de bara mina. Jag vill inte dela dem. Jag tror inte att någon annan är värdig att dela något med. Tyvärr, så är det. Bara jag ser, hör och upplever min värld. Jag varken vill eller kan dela den med någon. Jag drömmer om det men... drömmar är susbtitut för den riktiga upplevelsen. Jag vill inte ha substituten om jag kan få poesin.
Så glöm det. Glöm mig. Jag är otillgänglig.

Jag renar mig själv från den här världen.
Fan ta allt
Jag renar mig själv från den här världen
Jag upplevde för mycket
Jag renar mig själv från den här världen
shut up and die
Jag renar mig själv från det

Så glöm det. Glöm mig.

Av Oskar Smulski 17 apr 2002 12:32