Bollar, gitarrer och Ana Udovic

Sen låg man där på kvällarna och skulle somna. Slöt ögonen och såg sig själv göra en tunnel på Jackie Charlton, slå den perfekta lyran till Ralf Edströms polisongskalle eller skjuta en kalashnikov-frispark á la Rivelino som inte bara gick i mål utan även skrämde skiten ur Krister Kristensson och Claes Cronkvist och det var TUFFA grabbar det!. Efter det var man plötsligt sångare och gitarrist i Status Quo och stod på Hammersmith inför en publik som dyrkade dig. Vilket som, fotbollsstjärna eller rockidol, gick bra. För om man uppnådde något av detta skulle det betyda att det bara var att välja och vraka bland tjejerna. Då hade hjärnan redan slagit om, kalsongerna blivit mindre, för nu var man Gösta Ekman i TV-serien "En dåres försvarstal" och kuckilurade med både Bibi Andersson och Grynet Molvig.

Men jag blev varken Rivelino eller Francis Rossi. Inte ens Gösta Ekman. Försökte mig på karriärer som både högerinner och punkgitarrist, men jag var inte tillräckligt bra. Det insåg jag tidigt. Det gjorde ont, men jag accepterade det. Därför var vi ett gäng grabbar som helt enkelt sket i att försöka slå oss in i de "stora" lagen i Ängelholm. Vi visste att vi aldrig skulle platsa i förstauppställningen. Istället sökte vi oss ut på landet. Vi hamnade i Össjö Össjö är originalet till "Ässjö" i Max Lundgrens fantastiska svit om Åshöjdens BK. Där platsade vi direkt, ibland var det till och med svårt att få ihop fullt lag. Vi förlorade för det mesta, men ibland vann vi faktiskt, och ett och annat mål gjorde jag. Men mot Skånes Fagerhult sket det sig alltid. Ordentligt. Vi fick bank med siffror som 1-10, 2-13, 0-7 och så vidare. Mest beroende på en enda grabb. Micke Ragvald! Undrar hur många fälleben och stämpelfötter jag sänt efter den mannen. Jag ångrar inget, för han hoppade över varenda ett! Ragvald blev sedermera en stöttepelare i Helsingborgs IF. En spelare av god allsvensk klass, men ingen superstjärna som Henke, Zlatan eller Brolin. Och då svindlar tanken. Hur JÄVLA bra är/var inte då de!? Egentligen!? Respekt!

Men en gång. En gång var jag hjälte. Vi mötte Åsljunga "Åshöjden" hos Lundgren! och jag hade redan gjort ett mål. En tåfjutt i högerkrysset. Min lillebrorsa gjorde sin första match. Han blev inbytt i andra halvlek. Som vänsterinner. "Bröderna Vestlin i mitten där framme!" sa tränaren när vi drack Gatorade i halvtid. Vi låg på bra. Åsljunga var trötta och yra. Rätt som det är står jag med bollen vid deras vänsterstolpe. Helt ren. Målvakten ligger fem meter ifrån mig och halvgrinar. Det är bara för mig att slå in bollen. Hur enkelt som helst. Men min vänster är den sämsta som skådats. Jag dammar på, och missar förstås. Världens snedträff! Bollen rullar längs mållinjen bort mot högerstolpen. Med skruv utåt! Jag har sumpat målet. Vilken Staffan Tapper jag är! Men det är visst något gult som parkerat vid högerstolpen. Lillebror! Lillebror serverar en bredsida. TUCK! RASSEL! Och nu leder vi med 4-1! Det jublas. Morsan är tårögd vid sidlinjen. Farsan med. "Han lät lillebror göra det", "Göra det i sin första match! Vilken brorsa", "Han kunde gjort det själv. Men han passade!" Fy fan vad bra det kändes. Det kändes så bra att det tog flera år innan jag erkände att det inte var någon hjältepassning. Det var en jävla snedträff!

Men det är ju inte därför vi är här. Jag ska tippa allsvenskan innan VM-uppehållet. Med motiveringar. Det enda säkra med det här tipset är att det kommer att bli fel. För att tippa årets allsvenska är svårt. Svårare än att slå en tunnel på Jackie Charlton. Lika bra att börja:

1. Helsingborgs IF
Motivering: Ahnberg och Dixelius har redan varit inne på det. Alvaro "bolltrollaren" Santos och Rade Prica blir grymt giftiga längst fram. Om målskyttet, mot förmodan, uteblir är det bara att skicka in Hasse Eklund. Lägg sen till en vinnartränare som Cratz, en spelmotor av märket Jesper Jansson och en blixtsnabb ytterback som Christoffer Andersson och ni har ett vinnarrecept. Enda orosmomentet är målvaktssidan. Trotjänaren Sven Andersson har lämnat över till evige reserven Fredrik Larsson. Måste vara nervöst, men du fixar det Fredde!

2. Djurgården
Motivering: Mittfältet! Jag har sett det förr och nu kommer jag att få se det igen. Gamlingen och ynglingen! Det är något magiskt med en sådan kombination. Nu blir det hockey ett tag. Sorry. Mitt kära Rögles korta sejour i elitserien innehöll en sån här gamlingenochynglingen-saga. Kari Eloranta och Kenny Jönsson. Gamlingens rutin parat med ynglingens entusiasm blev till succé. I Djurgården kan Stefan Rehn och Kim Källströms samarbete leda till något liknande. Till detta radarpar tillkommer teknikern Barsom, bläckfiskarmen Isaksson i mål och längst fram kan Chanko få sitt definitiva genombrott.

Sist. Malmö FF
Motivering: Hålet efter Zlatan är stort. Tränare Prahl verkar satsa långsiktigt. Programmet innan VM-uppehållet är stenhårt: Djurgården, AIK, Helsingborg. Brrr... Men jag hoppas det vänder för FF efter VM. De hör hemma i Allsvenskan!

Ska gå och lägga mig snart. Sluta ögonen och se ett e-mail från Annika Seward Jensen framför mig där det står "Vi har bestämt oss för att publicera Ung, knockad och krockad i bokform." Efter det vänder jag på mig och ser rubriken i Vi Föräldrar "Micke Vestlin - Årets pappa!". Sen ringer det på dörren. Jag går upp och öppnar. SMACK! Får en stor blöt puss. Mitt på munnen. Av ANA UDOVIC!!!

Av Mikael Vestlin 05 apr 2002 09:19