Mobbarnas favorithumor

"Och nej, jag kände ingen empati när ... eller när Britney Spears fick en hink kiss på sig under en videoinspelning.
Som man bäddar får man som bekant ligga." Ann Söderlund, vår redaktör, i en ledare häromdagen.

Det uttalandet, och inget annat, gör att jag utan tvekan anser att Ann Söderlund har förtjänat en hink piss i huvudet. Hur i helsike resonerar man som människa om man säger något så jäkla dumt? Dessutom grundar Ann med att påpeka Robinson-Emma förtjänar att förnedras bara för att hon är mediakåt och kanske inte besitter landets bredaste allmänbildning.

Ann, kan du inte förklara vad de här två flickorna gjort som retar dig så enormt? Ser bra ut och utnyttjar det? Utnyttjar framgångsrikt media för att ta sig fram? Är det så enkelt att du Ann och alla andra som tycker att dessa människor bör mobbas helt enkelt är urtypen för de som lever styrda av Jantelagen?

Bör inte vi som vuxna människor stå över sådana ting? Bör inte vi kunna känna med människor som blir förnedrade även om dom har silikon i tuttarna eller säljer sin produkt med sexanspelningar och inte mycket mer?

Britney är inte en 21-årig flicka som blir lessen om någon slänger piss på henne meningarna går isär om det verkligen inträffat för Britney är kändis? Emma blir, tack vare silikontuttarna inte lessen när hon framställs som en hjärndöd bimbo och dessutom på ett sånt sätt att hon kommer bli omslagsflicka för de svenska nynazisterna? Här pratar vi om två tjejer som antagligen gråtit en hel del det sista på grund av vidriga, respektlösa påhopp som enbart gått ut på att förnedra dem grovt. Det ska dom fanimej ha för att dom är kändisar...

Micke "Svullo" Dubois introducerade förnedringshumorn när karriären som Svullo började vända neråt, Pippirull tog den till nya perversa höjder när de insåg att de inte kunde mäta sig med det legendariska Hassan-gänget och nu tar den tydligen steget in i våra TV-apparater. Ivrigt påhejat av folk som Ann som uppenbarligen anser att kändisar får stå ut med sånt just för att de i varierande grad är just kändisar.

Fy fan...

Jag anser att bara fyra typer av människor kan uppskatta den här typen humor.

Mobbarna - som alltid roat sig på det här sättet och nu görs det dessutom rumsrent av media. Ett tag trodde vi ju att mobbing var ett fy-fy.

Mjäken - de som alltid hållit käften och skrattat när andra blivit mobbade för att de själva är så ryggradslösa att de alltid tar den starkes parti för att inte drabbas själv.

De bittra mobboffren - som förgiftats av sin uppväxt och njuter av se andra lida så som de själva lidit en gång.

Dumhuvudena - som kanske är snälla, men är för dumma för att inse vad det är de egentligen skrattar åt.

Gemensam för alla dessa är, enligt mig, en helt oacceptabel brist i synen på våra medmänniskor. Enda fördelen med det hela är att det är en fin mätsticka på personlighet. Ett sätt att bedöma en eventuell partner är ju att ta reda på om hon uppskattar när Dr Alban mobbas gråtfärdig för att han talar dålig svenska. Skrattar ett raggoffer åt såna dumheter så är det ju bara att dricka en öl till och leta reda på ett nytt bryta-omkull-o-skruva-på-objekt.

Och Ann. Blir du i framtiden lite halvkänd som din företrädare här på Sourze så fundera på hur du bäddar med dina uttalande. Rätt vad det är kanske du blivit känd nog för att kasta piss på...

Gör mot andra som du vill att de ska göra mot dig. Svårare än så är det fanimej inte!

Av Krister Hallberg 26 mar 2002 10:19