Dags att säkerhetisera männen?!

Jag skulle vilja hävda en hel del. Det är fyra män av jordens befolkning på några miljarder som påverkar vår tillvaro negativt till den grad - att vi på allvar måste börja göra motstånd nu - inte sen.

Det handlar om krig och det handlar om opinion och det handlar om makt - inte fred även om påven då och då tycker att det är dags att lägga ned vapnen. Påven, tänker kanske någon, är ju en timid gammal man. Är han? Det är ju till honom mäktiga ledare som Bush junior vänder sig, för att söka andlig vägledning, när det drar ihop sig i någon kontroversiell fråga som abortlagstiftning eller provrörsbefruktning jag menar katolik som han är - hur oväntade och revolutionerande kan påvens råd bli. Den israeliske ledaren Ariel Sharon har mer eller mindre hela världsopinionen mot sig, men vad gör det när USA backar upp och när det blivit legitimt att föra en skoningslös jakt på terrorister.

Lägg då på minnet att "terrorister" är ett breeeeett begrepp. Det rör sig allt ifrån personer som råkar tillhöra en viss etnisk grupp som till exempel somalier boendes i Rinkeby och som då och då skickar pengar till släktingar i hemlandet - till unga killar och tjejer som sommaren 2001demonsterade i Göteborg. "Terrorister" gäller också som definition på de tjetjenska rebeller som för en väpnad kamp mot den ryska militären i det bergiga Kaukasus, på de palestinier som vill få bort Israel från ockuperad mark och sist men inte minst personer involverade i nätverket al Qaida. Sedan finns det en rad olika grupper runt om i världen - religiösa som politiska - som i media benämns som terrorister. Det är med andra ord inte riktigt klart vem/vad det är som ska bekämpas med "alla tänkbara medel".

Sverige är med Göran "Trivsel-Torsten" Persson en nickedocka i detta internationella spel. Och vi har påpassligt - i denna oredans tid - avsagt oss vår neutralitet, som "har tjänat oss väl" ur Sveriges utrikesdeklaration 2002. Vi är tillsammans med övriga EU enbart ett transportkompani för amerikanska krav. När jag säger "vi" och "övriga EU" faller dessutom en ganska stor del av dessa aktörers befolkning bort. Sverige och EU leds av gubbs, som i sin tur styrs av andra gubbs - amerikanska sådana. "Vi" är Göran Persson, "övriga EU" är typer som Italiens Berlusconi, Storbritanniens Tony Blair, Frankrikes Jospin och Tysklands Schröder. De amerikanska gubbsen är naturligtvis George W Bush, utrikesministern Collin Powel och försvarsministern Donald Rumsfeld. Listan kan göras lång.

Det pratas mycket om säkerhetspolitik i dagar som dessa. Vilka strategier man ska anta och så vidare. Jag tycker personligen att det är dags för en säkerhetspolitik som gagnar alla - inte bara krigshetsarna. Det kanske är dags för att föra upp männen som ett säkerhetspolitiskt hot på den säkerhetspolitiska agendan och sätta in extraordinära åtgärder mot män som grupp och mot de patriarkala strukturer, som det senaste halvåret lett oss in i en eskalerande våldsspiral. Det är dags för oss kvinnor och de män, som inte vill ingå i gubbetablissemanget, att på allvar börja diskutera patriarkatets existensberättigande. Det låter nog provocerande för många, för alla män deltar ju inte i förtrycket - eller?

Låt mig då uttrycka mig så här för att förklara mitt resonemang: Alla vita förtrycker inte svarta men alla svarta lever under ett förtryck. Överför det på mitt resonemang om den könsmaktsordning som råder: Alla män förtrycker inte kvinnor, men alla kvinnor lever under ett strukturellt förtryck, som tar sig olika uttryck, beroende var i världen man befinner sig. Det handlar dock inte enbart om att befria kvinnor från de patriarkala strukturerna utan också männen, som på grund av rådande normer och förväntningar antas agera på ett visst sätt för att leva upp till myten om manlighet. Kvinnor och män måste organisera sig över gränserna och kämpa mot patriarkatet för att kunna motverka den militära upprustning och den våldsupptrappning som i dag är ett faktum.

Av Hanna Löfqvist 06 mar 2002 13:43