Hade världen varit lite mer hederlig och rättvis skulle årets vinter-OS kunnat ha genomförts i Östersund/Åre. Salt Lake City använde som bekant mutor som medel för att få arrangörskapet - och när Internationella Olympiska Kommittén IOK fattade sitt beslut om 2002 års vinterspel
hamnade Östersund på delad andraplats. Jag är övertygad om att IOK åtminstone lärt sig något av de uppmärksammade
skandalerna kring Salt Lake City, även om mormonstaden fick behålla arrangemanget. I fortsättningen blir de sportsliga och arrangörsmässiga förutsättningarna mer utslagsgivande för vilka städer och länder som får stå värd för olympiska lekar. Om vi i Sverige någon gång vill stå värd för
värd för världens idrottsungdom är det därför nu dags för en bred nationell samling bakom en ny OS-kandidatur - och då är vinterspel det enda realistiska.
Att Östersund/Åre har ypperliga förutsättningar att arrangera stora idrottstävlingar av högsta kvalitet torde ingen kunna bestrida. Ett jättearrangemang som ett OS skulle självfallet innebära en välbehövlig vitamininjektion för den svenska idrottsrörelsen. Det är lätt att se att
Norge fick ett idrottsligt lyft när landet fick stå värd för
Lillehammer-OS 1994 - ett lyft som pågår än. Ett vinter-OS i Jämtlands län skulle också innebära en viktig ekonomisk
kick för hela mitt-Sverige. Investeringar i modern infrastruktur - i vägar, IT och anläggningar - som annars antingen inte skulle bli av eller som skulle vänta i decennier skulle förverkligas under några få år. Satsningar som skulle medverka till att snabbt utveckla regionen till ett attraktivt tillväxt- och inflyttningsområde - och det vore till gagn för hela landet.
När den nuvarande IOK-presidenten Jacques Rogge tillträdde förra året förklarade han, i en intervju i Expressen, att Sverige bör glömma ett framtida sommar-OS, men att Östersund/Åre med en bra ansökan har goda möjligheter att få stå värd för ett vinterspel. En signal så god som någon
från den högste potentaten i den olympiska rörelsen. Realismen i ett svenskt vinter-OS är långt större än i ett sommar-OS.
Av OS-kampanjerna inför spelen 1994, 1998 och 2002 har vi i Jämtlands län lärt oss att det krävs en nationell uppbackning bakom en ansökan för att nå framgång. Vid de tidigare kampanjerna har denna uppbackning från jämtländsk horisont ibland upplevts som halvhjärtad - sannolikt främst för att en del krafter i stället önskat satsa på sommarspel. I ett gratulationstelegram till den nyvalde IOK-presidenten Rogge förra sommaren skrev kommunledningen i Östersund följaktligen att man ser fram mot "en konstruktiv och positiv dialog med vår svenska olympiska kommitté om ett
vinter-OS i framtiden där Östersund kommer att vara en stark och engagerad kandidat".
Sveriges Olympiska Kommitté SOK har de senaste åren inte orkat stötta de jämtländska OS-ambitionerna. Man förvägrade till och med Östersund/Åre att ansöka om värdskapet för spelen 2006, förmodligen för att man inte klarade av att ladda om efter Stockholms misslyckade kampanj för sommar-OS 2004. I Salt Lake City uttalade SOK:s generalsekreterare Gunilla Lindberg, som också återfinns i IOC-ledningen, sig dock positivt om ny OS-kandidatur från Östersund/Åres sida. En välkommen attitydförändring som lovar gott. SOK måste helhjärtat vara med på noterna för att en ny ansökan ska bli
aktuell.
Från regeringshåll har idrottsminister Ulrika Messing hittills varit tveksam till en ny OS-ansökan, medan näringsminister Björn Rosengren nyligen uttalade sig positivt vid ett besök i Östersund. Från centerpartiet i Jämtland har vi sagt att vi gärna ser ett vinter-OS i
länet om en kandidatur får nationell uppbackning. Vi är därför glada över att centerledningen med Maud Olofsson i spetsen också ser positivt på en OS-ansökan och hoppas att även övriga partier ställer upp. Av avgörande betydelse är förstås också att näringslivet aktivt engagerar sig för ett
svenskt vinter-OS.
Det är dags att börja samla Sverige bakom en ansökan om att få arrangera vinter-OS i Östersund/Åre 2014. Om idrottsrörelsen, de politiska beslutsfattarna och näringslivet kan åstadkomma en nationell samling bakom kandidaturen är förutsättningarna för framgång ypperliga. En chans som vi helt enkelt inte har råd att missa!
Att satsa på en OS-kandidatur är att investera i framtiden. Visst krävs resurser för själva kampanjen och framför allt för de anläggningar och den infrastruktur spelen kräver. En hel del finns emellertid redan i Östersund och Åre. Arenagrenar som ishockey, hastighetsåkning på skridsko och
konståkning kan måhända avgöras i Stockholm för att undvika investeringar i stora hallar som inte skulle kunna nyttjas fullt ut efter spelen.
Det råder emellertid ingen tvekan om att ett välplanerat vinter-OS i Östersund/Åre inte bara skulle kunna bli en sportslig fullträff utan även en ekonomisk framgång. TV-rättigheterna ger numera stora intäkter för en OS-arrangör och den ekonomiska aktiviteten i regionen skulle stimuleras
kraftigt i åratal redan före spelen. För Östersund/Åre - men även för Sverige i övrigt - skulle ett OS innebära en närmast ovärderlig marknadsföring som långsiktigt skulle stimulera turismen och investeringar i hela regionen. Vinterspel skulle medverka till att göra en glesbefolkad
del av Sverige med hög livskvalitet till en attraktiv inflyttningsregion.
Jag är övertygad om att svenska folket någon gång önskar stå värd för ett OS. Vi ska väl någon gång bjuda tillbaka! Låt oss i Sverige stå värd för en oförglömlig OS-fest i Östersund/Åre!
Av Håkan Larsson 05 mar 2002 16:51 |
Författare:
Håkan Larsson
Publicerad: 05 mar 2002 16:51
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå