Intellektuella är såna losers

Intellektuella karaktäriseras av att de ägnar sig åt futtiga obetydligheter och verbala narcissistiska övningar av typen; "Undra om jag är socialliberal eller kanske liberalsocial?" "Hmmm", *pannan i djupa veck*, "hur definierar man det egentligen?".

Går man djupt försjunken i så viktiga tankar är det inte konstigt att man ibland snubblar över en och annan uteliggare. Självklart ger man inte några pengar eftersom man inte tror på ett samhällssystem som innefattar tiggande. Under tiden tar Hells Angels över ännu en svensk småstad.

Intellektuella karaktäriseras av att de trots att de i praktiken tycker samma sak till exempel att kvinnor ska ha samma lön som män för lika arbete gärna debatterar om huruvida detta verkligen är feminism eller inte. Eller om det snarare är att betrakta som humanism? Eller om man bör lämna -ismerna och helt enkelt kalla det jämställdhet?

Under tiden blir ännu en kvinna misshandlad i sitt hem och söker skydd hos polisen för att upptäcka att det inte finns något sådant att få. Ungefär 300 meter från där de intellektuella har sin "superviktiga" diskussion.

Håll med om att intellektuella kännetecknas av mycket snack och liten verkstad! Håll med om att det är något patetiskt över en fjunig 18-åring som vet precis hur krisen i Mellanöstern egentligen borde lösas!

Intellektuella tycker att det är viktigt att få RÄTT. Den som meddelst verbala argument kan få sista ordet och göra den andra svarslös har vunnit debatten och har därmed även rätt i sakfrågan. Att det sedan inte händer ett skit bekymrar föga. Inte heller att den mindre verbalt begåvade motdebattören kanske satt på en verklig lösning. Fast sådant upptäcker man bara om man är intresserad av att lyssna och av att något ska hända - inte om man är mest upptagen av att vinna.

Det är också viktigt för intellektuella att allt baserar sig på fakta eller vedertagna, vetenskapliga teorier. Människor som använder något så tramsigt som till exempel känsloargument avfärdas skoningslöst som populister.

Och här avslöjar sig de intellektuella som de loosers de är. De har inte fattat att hela samhället handlar om relationer och känslor. Det spelar ingen roll vem som har rätt, vem som har den klokaste lösningen på ett problem och så vidare. Det enda som spelar roll är vilken förmåga man har att få med sig andra! Här kommer intellektuella verbala faktaargument ständigt i bakvattnet. Att spela på känslor är överlägset. Det som spelar allra mest roll är dock vilka relationer och kontakter du har med människor som har förmåga att avgöra om just du ska få synas och höras. Och som tror att de kan få nytta av sina kontakter med dig.

Nej, alla intellektuella losers, ryck upp er från skrivbordet, slit er från böckerna och skit i Mellanösternkonflikten!!!

Gå över till grannen med en kaka och kolla om de mår bra, hjälp en gammal tant hem med sina tunga kassar från ICA och arbeta aktivt hos kvinnojouren. Tänk inte bara bra - gör bra också! Men det kanske är för jobbigt?

Av Anna Linusson 05 mar 2002 11:25