Efter att Tina Nordlund på Fotbollsgalan 2000 satte igång debatten kring damidrottens frånvaro i TV har TV-sporten inte varit sig lik. Av femton minuters sportnyheter idag fylls fem av ett reportage där Lina Andersson, längdskidåkerska, lagar pitepalt i Sun Valley. När detta äntligen upphör får vi följa Kjell Kjellman till Ärtemark för ett reportage om godisfabriken och damernas bordtennislag. Många i bordtennislaget både jobbar och tränar på godisfabriken.
Intressant?
Vad har vi kvar för tid efter detta? Härliga fyra minuter. Inom en snar framtid kommer väl en sändning bestå av 30 herridrott, 30 procent damidrott, 30 procent handikappidrott och 10 procent för idrotter som homosexuella utövar. Alla får vara med - hellre än bra!
Magdalena Forsberg, Anja Pärsson, Annika Sörenstam och inte minst Kajsa Bergqvist är alla levande bevis på att framgång skapar intresse oavsett kön. Det intresse som finns idag för elitidrott i Sverige förknippas med resultat och framgång, och skall så göras. Den bild TV-sporten försöker visa är en helt annan. Sportredaktionen försöker visa hur duktiga de är på att ge alla en chans att vara med. Detta kan väl ses som något positivt, att alla idrotter får chansen att göra reklam för sig. Hade man bara haft en sändningstid på en timme så varför inte, men på femton minuter?
Sportnytt idag skall vara så jävla politiskt korrekt. Det känns som att man var och varannan dag får se något reportage från en enslig hall, där TV-sportens team står för halva publiksiffran, och det spelas något som kallas för dambasket, damvolleyboll eller något annat helt ointressant. Att jag sätter dam före sportnamnen gör jag avsiktligt - just för att det är såpass stor skillnad mellan herr- och damlag att det inte är rättvist mot damerna att se det som samma sporter. Varför visar TV-sporten detta? För att ligga rätt i tiden? Ett taffligt försök till en rättvis uppdelning mellan manlig och kvinnlig idrott? Eller är det bara ren feghet?
Är det verkligen TV-sportens uppgift att få detta land jämställt? Måste Albert Svanberg i sina krönikor häva ur sig saker som att Södertäljes damer i basket är det mest intressanta svenska klubblag av alla inför vintersäsongen sexa i ligan för tillfället? Eller att de svenska damerna i handbollslandslaget inom några år är mer populära än herrlandslaget, bara för att de lyckades vinna några matcher i VM? Nej, det TV-sporten skall ägna sig åt är att lyfta upp de som lyckas och visa det allmänintresset vill se. Det skall inte handla om manligt/kvinnligt utan om kvalitet.Vilket kön man har skall inte ha någon betydelse.
Självklart så gynnas ju små sporter av att tas upp i media. Fler barn får upp ögonen för sporten och fler flickor och pojkar börjar att aktivera sig. Flickor får fler kvinnliga förebilder desto fler kvinnor som syns i rutan. Men det är de olika förbundens uppgift, att marknadsföra sina sporter och sina hjältar. Att det på förbundsnivå skall vara mer jämställt mellan könen tycker jag är viktigare att argumentera om än vad som visas i TV.
Verkligheten visar på att manlig idrott i allmänhet håller högre kvalitet än kvinnlig och att det finns ett betydligt större intresse i att gå och se på manlig idrott. Magda, Kajsa och de andra tjejerna, är bevis på att en förändring är på gång. Men inte tack vare TV-sportens könskvotering utan av egen framgång och av eget slit.
Av Jesper Strömberg 06 feb 2002 13:39 |
Författare:
Jesper Strömberg
Publicerad: 06 feb 2002 13:39
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå