Allt förgår - partipolitiken består

Partipolitiken må engagera allt färre medborgare, men detta innebär inte att den på något sätt är hotad.

Vi börjar med det tyngsta och egentligen fullt tillräckliga argumentet för att partipolitiken kommer att bestå;

De som skulle fatta beslut om att förändra valsystemet -vilka är de? Jo våra folkvalda politiker. Alla djupt förankrade i partipolitiken. Att en majoritet av dessa skulle verka för att avskaffa ett system som under många år gett dem stor makt och personliga fördelar är ungefär lika sannolikt som att en val skulle åka till månen. Det kommer inte att hända!

Inte heller är det något problem ur denna synpunkt att allt färre medborgare engagerar sig i partipolitiken. Ju färre nya som kommer in, desto mindre nya idéer och ju fler betonghäckar som har hela sitt liv och försörjning endast tack vare partipolitiken, sitter kvar. Sedan må "demokratiminister" Britta Lejon lägga pannan i hur djupa veck som helst. Faktum kvarstår att hon aldrig skulle blivit minister om inte hennes mamma varit ordentligt engagerad i partipolitiken.

De mer officiellt gångbara argumenten för varför partipolitiken kommer att bestå handlar inte i första hand om partipolitikens förträfflighet utan om alternativens brister;

 Det blir för dyrt med en massa folkomröstningar i olika enskilda frågor
 Det blir för jobbigt för de stackars medborgarna att behöva sätta sig in i alla dessa enskilda frågor. Se hur valdeltagandet krymper idag och hur lågt det var i EU-valet. Det kommer att leda till ännu lägre deltagande att ha fler val och i förlängningen till ett elitistiskt styre.
 Det kommer totalt att saknas helhetssyn då olika särintressen driver sina linjer med framgång. Ingen kommer att ta ansvar för de frågor som inte syns i debatten, men likväl påverkar människors liv på lång sikt.
 Val av individer utan partitillhörighet resulterar i kaos. Hur ska 349 personer som företräder mest sig själv kunna förhandla om viktiga uppgörelser? Det är en omöjlighet.
 Väljer vi ett fåtal personer blir maktkoncentrationen för hög.

Detta kommer partipolitikens företrädare att framföra. Men i botten ligger att de inte vill bita den hand som föder dem.

Partipolitiken faller när vi gör revolution och inte förr! Men det har i alla fall inte jag tid med för det finns så många bra TV-program jag måste se. Och jag är inte ensam.

Partipolitiken består!

Av Anna Linusson 01 feb 2002 10:23