Huka dig, Brad Pitt!

Om inte Brad Pitt och Tom Cruise ligger sömnlösa om nätterna borde dom göra det. Detsamma gäller Julia Roberts, Gwyneth Paltrow och den resterande gräddan av den yngre generationen filmelit. Gräddan och gräddan. Nåväl - florsockret i alla fall - ty innehavarna av dessa namn ligger uppe i toppskiktet av den semla som går under det ansedda namnet; Hollywood.

Vem Holly var, eller var hans/hennes skog egentligen låg, låter jag vara osagt, men att den snart är skövlad råder det inget tvivel om. Av vem då? Undrar du nu kanske, och jag ska ge dig svaret på den frågan.

Aussies.

Just det. Dom där under är på väg att lägga sig på topp. Likt bowlingkäglor studsar amerikanerna tack Jack Hansen allt längre ut i periferin, nerslagna av klot såsom; Russel Crowe, Geoffrey Rush, Guy Pearce, Cate Blanchet, Nicole Kidman och Hugh Jackson. Nu kan det tyckas som jag är ute och cyklar, men det är helt fel, jag idkar för tillfället min spark. Dock ska det påpekas att trenden är klar och tydlig.

Vän av ordning ser nu att jag missat ett namn och därför är det väl i sin ordning att ta det; Mel jag kallade honom karamell för ett årtionde sen Gibson. Han var den förste australiensaren som i modern tid räknat efter skalan "Lena upptäcker annan film vid sidan om Tintin" slog igenom i den för den tiden amerikanskdominerade drömfabriken. Snobbiga cineaster föraktar förmodligen Dödligt vapen filmerna men den breda massan älskade dom. Eftersom den breda massan alltid har högst talan så var succen ett faktum.

Ett annat faktum är att när vägen blivit plogad, har ett helt tåg med begåvade skådespelare visat upp sig på filmduken. Geoffrey Rush var strålande, både i Shine oscarsbelönad och i Les Miserables, Cate Blanchet likaså i Elisabeth och nu senast; Sagan om ringen. Nicole Kidman har snart vuxit om sin exmake och med Molin Rouge fått det stora genombrottet. Hugh Jackson är en outsider som förmodligen kommer få tyngre roller än den han har i X-men.

Det lämnar två kvar. Valrossarna. Dom tunga grabbarna. Russel Crowe och Guy Pearce. Förutom att dom är Aussies har dom en annan gemensam nämnare. L A Confidential. Curtis Hansons film noir är ett måste för alla filmälskare. Smart, snygg och med stabila insatser av väl utvalda skådespelare. Det finns sämre sätt att starta en karriär på. En karriär som för Crowe och Pearce pekar rakt uppåt.

Crowe fick sin efterlängtade oscar för rollen som Maximus i Gladiator. Jag såg galan året före och kan meddela för er som inte bevittnade den, att han var lagom glad över att då inte få den för The Insider. Hans mungipor var inte vinklade åt rätt håll, men eftersom han nyss belönades med en golden globe för A beautiful mind snart Sverigepremiär ligger han bra till för ännu en oscarsnominering och gladare gipor. Om han vinner den återstår att se, men att nomineras år efter år visar på en jämnhet och tyngd det är få förunnat att inneha.

Återstår gör då Guy Pearce. Som tidigare nämnts med i L A confidential. Även Ravenous är värd en titt, men framför allt Memento. Ge den åtminstone femton minuter innan du förvirrat börjar försöka spola tillbaka. Den börjar nämligen med ett mord och backar sen baklänges. Alltså slutar den med vad som i filmvärlden brukar vara intrigen. Det låter krångligt. Icke. Den skruvas ihop som ett stämjärn och är klockren. Pearce spelar Leonard eller Sammy... uhm: som efter ett trauma lider av en ovanlig sjukdom; han kan inte skapa nya minnen. Men det gör han, för jag kommer inte att glömma den i första taget. Och tro mig när jag säger att om han inte beslutar sig för att göra en Garbo och dra sig tillbaka, kommer han att inom snar framtid slåss med Crowe om nomineringarna.

Så huka er, eliten i Hollywood. Aussies är här för att stanna. Och innan ni vet ordet av, rullar era namn upp när birollsinnehavarna listas. Some day soon mates, some day soon.

Av Lena Vikberg 24 jan 2002 14:04