Tack och åter tack

Så har det hänt - ett inlägg har 100 läsare och detta genom mitt skriveri om siffran sex och dess betydelse i vardagslivet. Upphetsad och glad skall jag nu börja arbeta med siffran sju. Tack.

Sitter och lyssnar på nyheterna.
Tidsåtgång samt aktualitetsordning.

1. Mona Sahlin har ej betalat bilskatt. 3 min.
2. 200 ungdomar gick bärsärkagång på Irland. Bilar i brand. 20 poliser och 30 civila skadade. 2 min.
3. Afghanistans och Sydafrikas bulletiner. 1 min.
4. Argentina devalverar. 30 sek.

Mark Twain författare och journalist 1835-1910 skrev när han läste i tidningen att han var död: "Ryktet om min död är betydligt överdrivet". På frågan om hur han reagerat - svarade han "Jag bryr mig inte om vad dom skriver - bara dom skriver".

Därför kan jag tänka mig - morgonmötet på Näringsdepartementet - tyst och stilla - inga förslag - friställningar i sikte. Då kommer ett försynt: "Mona rädda oss - har Du inga obetalda räkningar"?

Nu är karusellen igång - chefredaktören på aftontidningarna söker sina journalister och fotografer - inga i sikte - enligt springpojken är alla på departementet. Därför får en förmodad ny kärleksaffär på hovet vänta.

"Var är hennes bil - här - ta den bakifrån", ropar en journalist till fotografen. "Men fort - detta är ett scoop - den har ingen is - helt bar och varm ännu".

Alla på departementet är i jobb. På Rosenbad förbereder Göran ett framträdande på bästa sändningstid. Alla är nöjda och belåtna utom en stackars "gråsosse" som vill förmedla sina åsikter till folket "Vi har allvarligare saker att prata om - exempel - sjukförsäkringen".

Med detta uttalande - vill han återföra tankarna till allvaret och har därför satt sin sista potatis i partiet. Försvinner från valbar plats på valsedeln.

Halva svenska folket vill se Monas huvud på ett silverfat. Expressen ordnar en röstning. Hos Kronofogden råder aktivitet - måtte alla papper vara på plats - önskar en förtvivlad sekreterare. En "skattesmitare" - säger till sig själv: "En sådan skandal till och mina skulder hinner preskriberas".

Den enda som förlorar på skandalen är journalisten som missade skulden i mjölkaffären och därmed får skriva dödsrunor något år.

Många av hustruns och mina vänner har vi mist kontakten med.
En del av naturliga orsaker - andra på grund av flyttning och glömt höra av oss. Om ifall nu jag inte betalar hennes efterskatt och meddelar red. X kanske - nä - det går nog inte?

Igår när vi fyllde hennes gottepåse tog jag med fingrarna en kola.

Viftade lite förströende med den och när föreståndaren kom stoppade jag den i munnen och började tugga. Inte kalla han på vakten - bara smålog då han passerade oss.

Att på detta sätt - för oss vanliga dödliga få publicerat var vi befinner oss - är nog en nåd att stilla bedja om.

Några veckor har nu sossarna pressen i sin hand. M - C - K - Fp och Miljön får titta på.

Gudrun och hennes kongress blir en notis i kanten.

Ha det.

Av Lennart Ekman 11 jan 2002 13:27