Vill du också dö av en istapp?

Vi var ute och gick jag och min vän, det mörknade och cigaretterna var snart slut, vi begav oss hem till min lägenhet på Kungsholmen. De monstruösa istapparna som hängde från de höga hyreshusen långt där uppe andades problem, vi valde att gå ute på den slaskiga trafikerade vägen istället. Att någon satt upp halva skyltar som lyder "Varni... takr..." hjälper föga när det är dag, gatan är full av liv och vi alla springer dit vi ska, föga oroade över krossande istappar från taket. Men ikväll tar vi en omväg.

I dag stannar allt upp. En 14-årig pojke dog igår när han träffades av en fallande isklump. Samtidigt som vi tog den där omvägen blev en liten pojke krossad av något så till synes ofarligt som just snö. Nu undrar jag: Var i helvete höll fastighetsskötaren hus? Hur kan det gå så långt att någon måste sätta livet till? I Aftonbladet läser jag hur fastighetsägaren Drotts vd Mats Mared vackert försöker komma undan med: "Tankarna går till pojkens anhöriga", men vill samtidigt inte kommentera de brottsmisstankar som nu riktas mot dem. Akutläkaren säger att "detta har vi väntat på".

Ansvaret för pojkens död ligger även på mig. Redan innan de så kallade varningsskyltarna kom upp på min gata hade jag lagt märke till de enorma, dödliga tappar som med sin falska skönhet prydde det stora våningshuset. Jag vet att de måste falla en dag, när de faller kommer de döda ännu en människa.

Det är svårt att försöka undgå få en TV-apparat kastad i huvudet när man ska hem, vilket också har hänt på min gata, men ingen ska behöva oroa sig för att dö när man är på väg hem från jobbet på grund av ett problem så enkelt löst. Det är fastighetsskötarens förbannade skyldighet att värna om sina hyresgästers liv, eller förbipasserandes. Det gör ont när jag tänker på pojken, lika gammal som min lillebror, säkert lika naiv och livsglad och omedveten som min lillebror. Hans enda brott var att han inte la märke till era små fåniga varningsskyltar. Sluta gå runt problemet och sätt tänderna i det istället!

Snart dör någon annan.

Av Lina-Maria Larsson 08 jan 2002 11:39