Native arbour - inhemsk berså

Jag har en uteplats som är ganska blåsig då landskapet är öppet och påminner om Ulf Lundells öppna landskap. Det är en stor slätt omgiven av en bergskedja, det är cirka en mil till bergen vilket gör att vinden lätt får fart i sin framkomst.

Landskapet är som en jättestor pannkaka omgivet av bergen i Tolkiens böcker.

Inspelningen från Sagan om ringen där man är i Bilbo Baggers hus är gjord bara några kilometer härifrån. Nåväl, att sitta på uteplatsen kan vara så vackert och så soligt men så vindigt.

Att ha ett parasoll för att skyla sej ifrån solen är inte att tänka på.

Vi skojar om att vi skulle få sätta namn och telefon nummer på parasollet precis som på en hund så den som hittar det varje morgon kan ringa oss och berätta vart det är bortblåst någonstans.

En bra fot som är tung skulle vara lösningen, men då skulle parasollet nog bara vända sej ut och in, så kraftigt kan det blåsa här emellanåt.

Vår uteplats är i hörnet på en vinkel byggnad så vi har redan två väggar men vill ha lite mera vägg men utan att ta bort utsikten över bergen, glasvägg? Lite för sterilt, men kanske på ena sidan.

En lösning som praktiseras här nere är vindbrytarnät, dom ser ut som gröna myggnät och man kan ha dom uppriggade på staketen, fult.

Varför inte en låg berså?

Eller en berså som är lite ojämn i överkanten så man kan se lite grann emellan buskarna?

Bersåer finns inte här nere, men nu ska jag göra en. Jag har en syrén som växer på framsidan av huset, den är så ovanlig så min sambo som kan det mesta om växter som finns här inte visste vad det var för slags buske utan nu fick jag stoltsera med att vara experten på växter, syrenen blommar här nere i oktober-november.

Det blir en halv berså med två väggar som ska omfamna dom två husväggarna, mera som en häck, men jag kommer att kalla det för min berså.

Den får bara bli så hög att bergen inte skyms eller så bergen kan skymta fram delvis.

Jag markerar på marken var den ska vara och skalar av gräset och rullar ihop det för att ha till en annan plats där gräset är slitet.

Lägger på en matta av plastväv för att stoppa ogräset.
Åker till handelsträdgården och börjar inventera bland de växter som är "native" här nere.

Ska försöka att bara hålla mej till sånt som alltid funnits här och inget importerat. Många av växterna har både latinska namn och maori-namn. Maorierna är ju de som bodde här först innan kapten Cook kom hit. Maorierna hade då varit här i cirka 200-300 år och ingen vet var dom kom ifrån.

När jag väljer plantor så vill jag ha plantor som drar till sej fåglar. Det låter lite konstigt att vilja ha fåglar, men då menar jag inte fåglar som skator utan de fåglar som är de inhemska, som fanns här i från början innan Kapten Cook och hans efterföljare tog med sej fåglar ifrån hela världen.

Fåglarna jag har i dag intill huset är australian magpie, importerad och kallas skata bara för att den är svart och vit, men den har inga släktskap med den europeiska skatan.
Magpien sjunger vackert men är en skräpfågel här nere då den säjs skrämma bort de inhemska fåglarna. Den importerades i slutet på 1800-talet.

Myna, en fågel som är vacker och har en fjäderfri kind, ser ut som om den skrattar precis som joker i batman. Den är en dikesfågel som specialiserat sej på att jaga "road kill insekter", den sitter i diket och hoppar upp på asfalten, det går inte att köra på den då den far undan i draget av bilarna. Det finns en inofficiell "köra på Myna-klubb" här nere, det går helt enkelt inte att träffa den med bilen! Myna blev importerad ifrån Indien i slutet på 1800-talet för att den är specialiserad på att ta fästingar på kor.
Sen har jag vanliga fåglar som trastar, starar och gråfinkar.

Svalor som är röda på undersidan, även dom importerade. Jag har bara importerade fåglar runt knutarna!

Det jag traktar efter är en fågel som heter Tui. Den tycker om nektar och blommande träd så det är vad det får bli. Nu har jag köpt lite olika växter, Dodoneanea vis purpureae även kallad akeake, blir 3 meter hög och bär lila blommor, Dodoneanea viscosa samma som den tidigare nämnda men med vit-gul-gröna blommor, Pittossporum tiki som blir 1,5 meter hög, dessa växter har avlånga blad som påminner om ekblad.
Sopehora tetraptera även kallad kowhai, kan bli 4,5 meter hög och har de blommor som drar till sej Tui fĺgeln.
Leptosspermum red damask, bronsfärgade löv och dubbla röda blommor, blir 2 meter hög.

Pittossporum silver magic, gröna blad med vita kanter som skiftar i rosa beroende på årstid.

Leptospermum Wiri donna,1,5 meter hög, bronsfärgade blad och den ska blomma men jag vet inte vilken färg, det blir en överraskning.

Snow flurry, låg växt med bronsfärgade blad, även denna ska blomma men vet inte enligt blomböckerna jag letat i vilken färg, bör vara vit efter namnet?

Corokia bronze king, 2 meter, gula blommor som blir oranga bär. Coprosma pride, 1 meter, gröna blad som ska skimra i gul-orange beroende på årstid. Hebe inspiration, buske med ljuslila blommor.

Alla dessa växter sätter jag i en formation som ett V, och med tuvor av högt gräs. Det enda som inte blir naturligt är det fågelbad i mörkgrön metall som jag köpt i varuhuset och som ska få fåglarna som dras till min berså och dess blommor att vilja ta sej ett dopp så jag kan sitta och njuta av dom.

Jag bör kunna se bergen mellan dessa buskar och få lite vindskydd så jag kanske till och med kan köpa ett parasoll och få det att stå kvar.

Julhelgen och nyårshelgen tillbringade jag på min uteplats med att plantera dessa växter och fantisera om hur det kommer att se ut.

Satt där med nybakade muffins och kaffe på julafton då det var 26 grader varmt.

Julskinka och pilsner intogs senare inomhus med alla dörrar och fönster öppna för att kunna få lite svalka.

Suzanne mitt i spenaten

Av Suzanne Ek 04 jan 2002 10:47