Idag för 100 år sedan

Nyårsafton för 100 år sedan föddes min far av en rar kvinna som tidigare gett liv åt ytterligare sex barn. Hans far fick medalj av Malmö yllefabrik för lång och trogen tjänst.
Farmor hade foto föreställande Hjalmar Branting på väggen. Jag var med på flera möten och kan nu fatta den stora fanborgen som sänktes över kistan vid hennes begravning.
Far hade Per Albin Hansson som sin idol. Erlander - med sin akademiska bakgrund blev aldrig Tage med far. Den - enligt hans egna ord - livliga barndomen och därefter genomlidna krigsår och ett glatt 20-tal gifte han sig.

Nu började svårigheterna med 5 års arbetslöshet. Han var beroende av hustruns arbete samt diverse AK-jobb. 1933 fick han fast anställning hos Bröderna Malmströms metallvarufabrik. Med spåren efter sin fattiga uppväxt och arbetslöshet blev det som en mani att jobbet skulle passas. Folk som tittade ut genom sina fönster eller såg honom - gå till och från jobb - kunde ställa klockan efter detta. Då stämpelklocka anskaffades med chefens omdöme: "Härtill är jag nödd och tvungen."

Han utlovade ett antal kronor i lönekuvertet för den som bäst hållit tiden under ett år. Efter det att far vunnit julgåvan fem år i rad avskaffades belöningen. Istället utgick en dusör vid semestertid. Äktenskapet hade väl både för och nackdelar - de första 30 åren var det bara om tisdagar - som det fanns lagad mat på bordet när han kom hem. Var tredje söndag var familjefest - mor var ledig och söndagsmiddag intogs på lokal. Mor bytte jobb efter 25 år och fick ordnad arbetstid. Lediga helger och lödagar samt söndagar. En sommarstuga inköptes och tog all tid i anspråk. Målning - tillbyggnad - indragning av el. Ja - det var inte något slut på idéer om hur detta paradis skulle se ut. Varje gång jag besökte föräldraparet ville far ta en promenad i skogen medans mor ordnade middagen. Med sin trångbodda lägenhet förstod jag att all fritid skulle vara i sommarstugan. Han berättade om sina framtidsplaner varje gång:
" När jag får min pension skall "mojan" och jag flytta ut hit hela året - vi skall bara köra hem för att hämta posten."

Sextioårsdagen firades i denna varma hemtrevliga timmerstuga där han skulle "njuta sitt otium". Nu blev det inte så - 10 månader senare skulle han gå till sjukhuset för en rutinundersökning. Kvällen innan erbjöd jag mig att köra honom - men eftersom han fått en extra fridag - ville han gå genom stan - det var ju så länge sedan han sett Malmö en vardag. Nu blev det inte så - utkommen från röntgen sjönk han samman och det stora varma hjärtat slutade slå. Vid begravningen kom alla hans arbetskamrater och deras saknad gick inte att ta miste på. Chefen sedan många år sade i sitt tal:
"Om jag kunde skulle jag dränka Din maskin som Du skött så många år i blommor."

Att far var så avhållen värmde våra sinnen och men livet fick gå vidare. Idag på Din etthundraårsdag tänder jag ett ljus och hoppas det finns en sommarstuga i Din himmel.

Av Lennart Ekman 31 dec 2001 19:38