2002 - en framtidsvision

Tittar jag djupt ner i dess inre, uppenbarar sig hemligheter om det kommande året. Är du nyfiken och inte kan hålla dig - läs vidare, men vill du inget veta byt skyndsamt artikel - för här kommer en sammanfattning av år 2002.

Januari börjar med att himlen färgas röd och blå. Om det är Indien och Pakistan som ryker samman är svårt att se. Det kan också vara fyrverkeristorsäljaren: Jättebomben för hemmapappan. Hundpsykologen Inge Smäll gör dock strålande affärer och seglar in på listan över höginkomsttagare.

Februari är en månad som färgas i blågult. OS i Salt Lake blir en formidabel fest för de svenske. Per Elofsson äter gröt till frukost och medaljer till middag. Anja river inga hinder och curlinggängen har aldrig sopat bättre. Magdalena Forsberg gör sitt livs bästa skjut medan maken Henriks glid är strålande. Tyvärr prickar han en funktionär istället för tavlan och får åka en 10-20 år lång straffrunda.

I mitten av mars strömmar det in rapporter från vittnen i Indien som säger sig ha sett den påstått avlidna Osama bin Laden på ett av lyxhotellen. Fast utan skägg och med en pina colada i handen. George W Bush beslutar sig för att själv är bäste dräng och reser under fingererade namnet George B Hush för att inleda spaningar. Det sista som hörs från honom är ett samtal till mamma där han säger sig ha konverterat till buddism och vill fortskrida sina dagar som munk uppe i ett bergskloster.

April kommer med våren och Wolfgang Shröder. Tyvärr är hans kula av sämre kvalitet än min, och än en gång har han fel, fel, fel mer om det senare.

I maj avgörs melodifestivalen och det okända bandet: Knut-Kurts vinner folkets hjärtan och Bert Karlssons vrede. Han sammankallar en presskonferens där han hotar att stämma hela svenska folket om inte en ny omröstning kommer till stånd. Enade vi stå och i sin förtvivlan hotar Bert med att hoppa bungyjump utan lina. Trots att fribiljetterna ramlar in i hans brevlåda tar han aldrig steget, utan går i sommaride och slickar sin börs.

Juni domineras av fotboll. Ett VM är ett VM är ett VM. Sjukskrivningarna går i taket och försäkringskassan blir bankrutt. Vi får uppleva ett drama utan like, där vi likt en jojo kastas mellan pärleporten och helveteselden. Igen och igen. När festen summeras kan jag konstatera att Sverige blir... hahaha glöm det, någon måtta får det vara. Vänta och se bara.

Juli domineras av regn.

I mitten av augusti exploderar landet i en högtrycksrygg. Lagom till arbets och skolstarten. Bryggerierna gnisslar tänder och GB Glace kräver förlängd semester för alla. Den nya trenden stavas yuppieshorts, som består av en kostymbyxa som helt enkelt kapas i knähöjd för att sedan vikas två varv. Den nya folkrörelsen: Dränk Schröder, får starkt fäste och ett tillfälligt visumtvång till Tyskland införs.

I september är det valet och kvalet. Landet dignar av valaffisher och TV:s partiledardebatter leder till ett uppsving för landets radiohandlare. Aldrig förr har så många digitalboxar sålts och Canal gnuggar händerna. Bo Lundgren kastar paj på Göran Persson, som kontrar med röda tomater. Alf Svensson lirar på undergroundklubbar i ett desperat försök att fiska nya röster och Gudrun Schyman läser poesi i TV4. TV3 efterlyser Lars Leijonborg, eftersom han varken syns eller hörs till.

Oktober blir en härlig månad. De diplomatiska samtalen med Tyskland leder till en ny svensk tradition. Oktoberfest. En delegation med Lena Vikberg i spetsen får i uppdrag att lära svenska folket dricka öl istället för hembränt och med EU-pengar reser delegationen runt Europa för att provsmaka den ljuva drycken. Väl hemkomna dukas så det första i en lång rad bord upp. Höstmörkret bryts av dragspelsmusik som i kombination med pilsner leder till en ny nationalsång: Helan går.

November. Lilleman har blivit 16 år, byter namn till Storeman och ligger etta på trackslistan, 4 veckor i rad. Petter surnar till och inleder ett samarbete med Markoolio som avslutas när singeln: "Vi är bröder yo yo yo", floppar trots att Ingvar Oldsberg gör ett gästinhopp. Överallt glittrar det för julskyltningen inleds redan i början av månaden och innan första advent är vi less, skitless.

Decembers inledning kunde börjat bättre. Snön vräker ner och till allas förvåning, lamslår det södra delen av landet. Tåg ställs in, leveranser försenas och lagom till Lucia har Systembolaget slut på all glögg. Anna Svensson kröns till Lucia på Skansen och blir för alltid ihågkommen för sina vackra ord: Jag vill rädda världen, jobba med barn och ta hand om utslagna. Tomten hotar med generalstrejk om årets julklapp är tyngre än ett kilo och Ericsson tar genast fram en ny mobil som väger två gram. Julbordet tvärdör och består av sallad, eftersom mul och klöv och galna kossor inte går att äta. Dessbättre har det åter kommit in glögg i lagret och året avslutas med ett glatt: Slå i glasen och låt oss lustiga vara.

Av Lena Vikberg 30 dec 2001 15:43