Simsalabim, demokrati-trolleri!

"All offentlig makt i Sverige utgår från folket" fastställdes i regeringsformen 1974. Vid författningsrevisionen i början av sjuttiotalet bestämdes det att kungens makt skulle enbart vara representativ och ceremoniell.

Detta var kravet för om man skulle ha kvar monarkin, och bestämdes av de stora partierna som var närvarande.
Förfärad upptäcker man vilken opinionsmakt vårt kungahus ändå har.

Fem exempel:

1. Drottning Silvias tv-uttalande 1996 om grundlagsändringar mot barnporren väckte den avsomnade barnporrdebatten. Och två år senare trädde en strängare lag mot barnporr i kraft.

2. Ett år senare, 1997 vid Boris Jeltsins besök i Sverige, menade kungen att de båda länderna har ett ansvar att bevara freden i Östersjöområdet. Vidare talade man om ländernas miljöansvar.

3. Förra året, på juldagen 2000, i sitt jultal betonade kungen den farliga utbrändheten som sprider sig igenom landet som resultat av högkonjunkturen, och fortsatte ytterligare med att beskriva sin besvikelse över miljöpolitiken.

4. Samma år, i början av oktober, när kungaparet var på statsbesök i Ryssland, träffades kungen och Putin och i medierna skrevs det att de var tvungna att "ventilera" om det terrorkrig som Ryssland hade blivit indragen i vid sin södra gräns.

5. Nu senast, på juldagen år 2001, tog kungen ställning och sa att Sveriges ordförandeskap under första halvåret hade varit "framgångsrikt och lyckat". FN:s roll kommenterade han också, som han uttryckte som "försvarare av den civilisation som är hotad".

Ytterligare en fara för demokratin är när kungen sitter i så pass tung position som ordförande i utrikesnämnden. Ett sambandsorgan där höga politiker tar ställning i utrikespolitiska säkerhetsfrågor. Faran förminskas inte genom att mötesprotokollen hemligstämplas och inget offentliggörs om vem som säger vad, och hur mycket statschefen får vara med och bestämma. Lustigt!

Frågan är om Sverige vill ha en statschef som inblandar sig i politiken utan att han på något sätt är representativ för folket. Odemokratiskt har han blivit tillsatt på sin post som kung, enbart för sin börds skull. Då är det något som är fel.

Måhända att traditionen är fin. För det är den, bokstavligen. Ursprungligen sågs kungligheter som mer "fina" än gemene man, och därför stod över folket. Man ansåg dessa vara gudar, och då var upphöjdheten befogat. Är det inte dags att bli realister och inse att vår kung inte är solens gud, utan lika stor som du och jag. Men mäktigt som få.

Låt oss rösta om det; kungahusets vara eller icke vara. Även om det betyder att man måste ändra grundlagen, byta statschef och ge folket mer makt.

För i dessa tider då demokratins grundvalar skakas var dag är man skyldig att se över de demokratiska rättigheterna så att de åtföljs - oberoende traditioner och politisk uppfattning hos de styrande.

Av Emanuel Sidea 29 dec 2001 19:10