Längtan efter frihet

Längtan efter frihet förgör förmågan att vara fri. Suckandet höjer sig över himlen och färgar de vita molnen tunga av grå sorg. Leenden förpestas av avgaserna från rosornas stinkande förruttnelseprotest och det som var självklart en gång för länge sedan är nu något ingen minns.

Levande döda lever de sitt känslodöda liv på väg till döden. Befriad från plikter och val lämnar du din sysselsättning för att ta en minut av ensamhet på toalettens kalla sittring. Du lyssnar efter det du hört förut, därför hör du heller aldrig någonting nytt. Du söker med blicken efter det välkända och förbiser det nya och kontroversiella som kanske fått dig att förstå. Du äter din havregrynsgröt med lingonsylt även fast det kanske hade varit godare att äta den med chokladsås. Din meritlista förgör din spontanitet och förbrukar din fantasi. Långt efter du somnat väcks en sida av dig som du annars aldrig upplever. Drömmar tar fart i ditt huvud och du vaknar med en känsla av förändring. Om du tillåtit dig dansa med de ljuva tonerna av kontraster kanske du sett allt i färg och inte i svartvitt.

Trottoarkanten hade inte varit lika hög om du redan från början insett det faktum att den inte behöver passeras. Tiden du anser dig slösa genom att ta vägen över grönskan har du redan förlorat innan den annars skulle passerat. När du slutar se regnets möjligheter till liv förlorar du också en del av ditt eget. Liv. Långt borta i det dunkla ljudet av hjärtslag kommer du plötsligt ihåg att det är din födelsedag. Du låter dig förföras av tanken på barndomen innan du överger den med en suck och läser börsens upp- och nedgångar.

Om du bara tittat efter det du inte sökte och lyssnat efter det du förut aldrig hört hade kanske tårtan funnits där på bordet med ljusen tända och då hade nog leenden av äkta glädje omfamnat din vardag.

Av Josefin Åkesson 22 dec 2001 16:23