Daniels stora akvarium var imponerande. Sällsynta fiskar samsades med fula slamsugare, som glupskt åt upp avskrädet. Dom slingrande växterna vajade vackert i vattnet och stenarna glimrade nere på botten.
När han förklarade vad dom små liven till våtdjur skulle äta, lät det löjligt lite. En spann med kulor som lämpades ner. Efter ett par minuter hade dom svällt och luckrats upp av vätan och var redo att mumsas. En gång om dagen skulle dom ha denna härliga brunchmiddag och det skulle hålla dom vid liv.
Själv tänkte han och flickvännen tillbringa följande vecka på en varm sandstrand. En charterresa i vinterkylan var precis vad som fattades enligt Daniel, och nu var dom på väg. Nycklar överlämnades och mobilnummer likaså. Adios and goodbye, ha en härlig semester och tänk inte på det saliga hemmet.
Dag ett förlöpte alldeles utmärkt. Fiskarna matades och blommor vattnades. Posten togs in och dörren låstes ordentligt. Dag två var det något som såg skumt ut. Vattnet i akvariet alltså. Det var grumligt. Jättegrumligt. På ytan låg några av kulorna fortfarande och guppade och en av dom fina firrarna såg lite trött ut. Hm, kanske var det en valeria godnattablett som saknades, men det kändes som att ta i. En till skopa sänktes ner och dörren låstes.
Dag tre började det kännas obehagligt. Redan vid tröskeln till rummet var luften fylld av darrande vibbar som sade: aj, aj, aj, aj. När så akvariet kom i sikte, besannades farhågorna. Vattnet hade gått från grumlighet till extrem disighet. Fiskarna kunde knappt skönjas i den tjocka mjölken. Mobilen användes, men ägaren var lugn. Ta bara ut dom gamla kulorna och lägg dit lite nya, dont worry. Det gamla fodret plockades upp och nytt lades i, dörren låstes och farhågorna växte.
Dag fyra. Doften som trängde sig in i borrarna talade sitt tydliga språk. Någonting var ruttet, om inte i Danmark, så väl på Dammvägen. Och där låg dom i böljan den grå, med magen upp i vädret och såg väldigt döda ut. Mobiltelefonen greppades och numret slogs i brådskande stört. Kolpumpen, det var nåt vajsing med kolpumpen. Men Daniel var inte särskilt orolig. Mellan ölklunkarna delade han ut en snabb order. Töm ur halva mängden med vatten och häll på fräscht. Avlägsna dom stackarna som avlidit och begrav dom i avloppet. Lägg sedan ner en kopp kulor till.
Eftersom antalet kraftigt reducerats skulle det räcka ett par dar. Dom skulle inte svälta ihjäl, oh nej. Eftersom han och flickvännen sedan skulle anlända hem dag sju, skulle han se till att bland whiskyflaskor och presenter packa ner en ny pump. Och tillade han, var inte orolig, åk iväg över helgen som du planerat. Klart att du ska åka, dom klarar sig.
Trodde han ja. När dom kom hem fanns det två levande fiskar kvar i akvariet. Två slamsugare som säkert haft lilla julafton, ätandes allt slemmigt som producerats. Med sorg i hjärtat spolade han ner dom hädangågna, en efter en. Plums, plums, plums, plums, plums, plums.
Efter ett par ledsamma klunkar av smuggelwhiskyn sköljde tröttheten över det brunbrända paret och dom lommade moloket iväg till sovrummet. Vid åsynen av den egna sängen lättades stämningen upp lite. Han log mot sin käresta och hennes blickar tillbaka, lovade mer. Äntligen hemma sade dom, kom låt oss glida ner under lakanen. Hans leende ändrade skepnad när han lät skjortan falla ner till golvet, följt av byxorna, sockarna, kalsongerna... När han släckte taklampan sköljde månen in sina strålar och han tog hennes hand och ledde dem mot sängen, greppade tag runt hennes nakna midja och fällde mjukt ner henne mot bädden.
P L U M S.
Stanken var kväljande. Sängen var plaskvåt och flickvännen tjöt högt.
Kolpumpen. Den hade inte bara renat dåligt, det hade gått av och därmed bildat en häverteffekt. Denna effekt hade pumpat ut halva mängden av akvariets vatten. Detta vatten hade sedan smugit sig mellan dom glesa träplankorna, där den nya korkmattan ännu inte lagts in, och droppat ner genom taket till undervåningen. Där hade dom längtansfullt lagt sig tillrätta i parets dubbelsäng och förvandlat den till en vattensäng med härlig odör.
Inga barn blev gjorda den natten. Numera står akvariet på vinden, torrlagt. Dom två resårmadrasserna fick kastas på miljöstationen och nya inköptes. Fiskarna hamnade förhoppningsvis i fiskhimlen och dom två slamsugarna talar fortfarande om den där underbara veckan, då det fanns obegränsat med mat.
Av Lena Vikberg 19 dec 2001 09:37 |