Ung Vänster mörkar fortfarande!

Den gode Ali Esbati, ordförande för Ung Vänster, får ursäkta - men jag tycker att hans senaste inlägg verkar lite obalanserat. Möjligen handlar det om en vanlig taktik - att höja rösten när argumentationen är svag.

Ali är upprörd över att Ung Vänster anklagas för att ha saboterat Walk For Capitalisms manifestation i Lund den 2 december. Något annat var kanske inte att vänta. Däremot är det svårare att spåra någon upprördhet hos honom över det faktum att mötes-, yttrande- och demonstrationsfriheten kränktes den där grå söndagen.

I botten ligger, naturligtvis, det faktum att Ali Esbati, Ung Vänster, Vänsterpartiet och allehanda rödskägg är förbannade. Förbannade på grund av att vi som tror på frihet och kapitalism har fräckheten att göra oss hörda och visa oss på allmän plats. Eller, för att lyssna till Ung Vänsters Leo Moulinaris ord "Gator och torg tillhör oss."

I sak hävdar Ali Esbati, med visst eftertryck, att jag ljuger om att Ung Vänster till en början försökte mörka om att de hade aktiviteter riktade mot Walk For Capitalism.

Ung Vänsters ombudsman Tove Hultberg sade i TT-meddelandet den 3 december att organisationen inte deltagit i någon motdemonstration. Så långt har Ali säkert inget att invända.

Detta även om mina motdebattörer envist har påstått att TT-meddelandet i fråga aldrig existerat. Men jag kanske kan tolka Alis inlägg som att man nu lämnat den orimliga ståndpunkten?

Men varför Hultberg sedan inte vill kännas vid Ung Vänsters egna flygblad, det lämnar en del frågetecken. Vad gäller flygbladen sade hon - och jag citerar "Det måste vara andra som vill komma åt oss och som felaktigt använt vårt namn."

Detta kan knappast tolkas som något annat än ett blånekande. Man ville inte kännas vid någon aktivitet - över huvud taget. Att vi sedan bemötte denna lögn genom att visa upp flygbladen i fråga för media, det kallar Ali Esbati för "rättshaveristiskt".

Rättshaveristiskt eller inte. Det fungerade. Från det ögonblicket har Ung Vänster en helt annan linje än den som presenterades i det första TT-meddelandet. De gjorde helt om och medgav att de haft aktiviteter riktade mot Walk For Capitalism.

Dock förnekar Ali Esbati fortfarande att Ung Vänster gått till handgripligheter och att de skulle ha saboterat själva manifestationen.

Detta är ett rätt så anmärkningsvärt uttalande - eftersom flera av bråkstakarna, på platsen, blev identifierade som medlemmar av Ung Vänster.

Ali Esbati behöver inte ta ansvar för vad eventuella motdemonstranter från andra vänsterorganisationer gjort eller inte gjort. Men ställd inför faktum att man kan peka ut folk i Ung Vänster som aktiva bråkstakar, borde han faktiskt vara beredd att be om ursäkt.

Men Ali Esbati viker inte en tum. Han kommer aldrig att be om ursäkt, vilka fakta han än ställs inför. Han kommer att fortsätta att beskylla mig för att ljuga.

Ali kommer säkert att fortsätta försöka vrida till hela historien - för att få de människor vars mötes- och yttrandefrihet blev kränkt, att framstå som bovarna.

Gissningsvis retar det honom, som sagt, till vansinne att se oss på gator och torg. Det skulle inte förvåna mig om han egentligen tycker att vi förtjänade att tystas. Men jag skall inte lägga ord i hans mun.

Lägger man samman Ung Vänsters undanflykter, lögner och bombastiska uttalanden - då stiger flera frågor fram...

Accepterar Ung Vänster sina politiska motståndares rätt att framföra åsikter och hålla möten på gator och torg?

Anser Ali att alla människor skall garanteras yttrandefrihet?

Ställer Ung Vänster upp bakom principen om att alla människor skall ha lika rättigheter?

Och om vänstern, Gud förbjude, skulle komma till makten i Sverige på demokratisk väg - skulle den då frivilligt lämna ifrån sig denna makt om den förlorade påföljande val?

Det vore intressant att få raka och tydliga svar på dessa frågor. Det räcker med fyra enkla, reservationslösa "ja".

Nu skall det tilläggas att det inte bara är Ung Vänster som får sina fiskar varma. Polisens agerande - eller snarare brist på agerande - var värt att notera.

Jag tycker att vi skall ha en minimal stat. I den ingår ett rättsväsende och en fungerande ordningsmakt. En av dess viktigaste uppgifter är att upprätthålla de medborgerliga fri- och rättigheterna. Detta misslyckades polisen med i Lund den 2 december. Så illa skulle det inte vara ställt i en nyliberal nattväktarstat.

Eftersom de medborgerliga rättigheterna åkte ut genom fönstret har jag JO-anmält polisen för dess passivitet. Även det kommer Ali Esbati säkert att skratta åt och kalla "rättshaveristiskt". Men vi är många andra som är oroade över att man gör karottunderlägg av yttrande- och mötesfriheten.

Vad gäller vår debatt, så har Ali Esbati kastat sig över en detalj som han mjölkar till sista droppen för att ifrågasätta hela min trovärdighet.

Det gäller Ung Vänsters Leo Moulinari - som jag skrev var känd från Göteborgskravallerna. Detta förnekas nu, ihärdigt, av såväl Ali Esbati som av Leo själv. Under Göteborgskravallerna i sommras skall Leo, enligt uppgift, ha varit utomlands.

Jaha. Eftersom detta är den enda delen i mitt inlägg där jag inte har förstahandsinformation, så kan det naturligtvis hända att jag har fel. I så fall har jag all anledning att be om ursäkt. Uppriktigt och reservationslöst. Det skall man göra om man felaktigt beskyller någon.

Naturligtvis bör Leo själv veta bäst var han har varit. Och jag skall kolla mina källors uppgifter både en och två gånger extra. Det är viktigt att vi får allt rätt. Vi får säkert anledning att återkomma i ärendet.

Men detta ändrar inget i frågan i övrigt: Ung Vänster har mörkat och fortsätter att mörka vad gäller händelserna vid bråket i Lund.

Av Henrik Alexandersson 15 dec 2001 14:31