sourze.se

P12:an... en hård historia

Ett par ord om den slutna ungdomsvården i vårt land, som i mina ögon inte är mycket mer än väldigt tragisk.

En kort beskrivning på vad ett P12-hem egentligen är, bakom alla fina ord och beskrivningar, ett rent helvete. Staten har stämplat en som farlig för samhället och skickar in en på P12 i rehabiliteringssyfte, eller "stopp-funktion" som det så käckt heter.

Storvuxna, kalla och omänskliga vårdare som inte drar sig för våld eller försök till att trycka ner en går omkring och försöker vara myndiga. Unga killar, ingen av dem knappt 20 år fyllda, alla dömda för grova brott såsom mord, mordförsök, rån, grova rån, grov misshandel, grova stölder... ja, hela listan av brott som vanligtvis utförs av äldre, råbarkade gråtjuvar i 40-50 årsåldern men som nu ungdomen tagit till sig i jakten på pengar och allt vad det
är. Tror du verkligen såna "reagerar rätt" bara för att en plufsfet "vårdare" försöker få denne att veta hut? Detta utmynnar istället i ännu fler och starkare aggressioner, där våld blir enda utvägen och fortsätter fostra dessa ungdomar till ännu hårdare brottslingar som blir ännu mer farliga för samhället.

Den första intagna jag stötte på när jag kom till hemmet var en ung kille, blyg och tillbakadragen, såg mycket äldre ut än vad han var. Med rakad skalle och bockskägg, mitt enda intryck av han blev att han såg skum ut. Tre dagar senare får jag veta av en vårdare att den här killen är "Orrefors-mördaren" - vårdarna har naturligtivs tystnadsplikt om allt sånt här. Dom följer med på rättegångarna men får absolut inte yppa vidare till medintagna på anstalterna. Men, som jag tidigare försökt påskina är det inte många vårdare som håller sig med regler heller...

Han berättade fler smaskiga detaljer om hur barnamördaren bland annat tänkt sig en barnvåldtäkt eller två i samband med mordet och mycket riktigt så var Orrefors-killens dagar räknade. Missförstå mig inte, jag har inget till övers för det jävla kräket. Men jag står för rent spel; inlåst bakom pansarglas och med medintagna ungdomsbrottslingar som redan hunnit påbörja sina dräpar-karriärer hade han inte mycket till chans även om så en vårdare skulle sagt "stopp! sluta, inget bråk!" För det fungerar inte så. Unga, men förhärdade brottslingar som redan lagt sig till med tunga brott i meritlistan lyssnar inte på en annan mans befall...

Orreforsaren låste in sig i sin cell i tre dagar och låg och grinade över sitt kommande öde, varpå han blev förflyttad till ny anstalt där ingen visste vad han ställt till med.

För mig dröjde det drygt en vecka innan den första allvarliga incidenten kom. Jag satt och tittade på TV när det kom en kille och tog strypgrepp på mig bakifrån, varpå jag gjorde helt om och kastade honom i backen och började sparka på honom. Killen blev vansinnig och hävdade att det varit på skoj, men jag framhöll att strypgrepp inte inföll inom ramen humor för min del. Den här killen var en krigsskadad jugoslav och riktigt oberäknelig, han hade noll koll på skallen sin och var i behov av ordentlig vård. Absolut inte inlåst på en jävla anstalt som odlade våld dagligen!

Ett par dagar senare i matsalen började vi bråka igen och han drog en kniv mot mig som jag slet av honom och skickade i ansiktet på honom från sidan varpå jag förstörde tre tänder för honom.

Den här killen låste även han in sig i sin cell i rädsla för att få mer stryk, och dagarna gick innan han blev förflyttad själv. Det är så det går till, mina vänner, vård och rehabilitering i all ära men vardagen på en P12:a består mest i droger och våld, de intagna knarkar i brist på annat att göra och slåss med varann av diverse orsaker.

Fängelser kallas "brottskolor" av tingsrätter som inte vill döma unga människor till fängelse, eftersom det där sitter en 50-åring vid namn Stickan som kan bryta upp ett dokumentskåp. Dom är nämligen rädda för att Stickan ska hjälpa den unge mannen till fortsatt brottslighet! Istället vill dom döma till vård, och vid särskild brottslighet låst sådan, och dömer då till sluten ungdomsvård. Och mycket riktigt finns det ingen Stickan där, faktiskt ingen alls som kan bryta upp dokumentskåp. Dom intagna här har bara lärt sig spränga saker hittills, och tyngdpunkten ligger snarare på grova rån och till och med mord vad gäller verksamheterna...

Typ 99,5 procent av de intagna faller tillbaks i tung kriminalitet, och jag har aldrig hört om någon som gått och blivit hederlig efteråt.


Om författaren

Författare:
Don Fredo

Om artikeln

Publicerad: 11 dec 2001 14:11

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: