Fruktad av alla

Jag har blivit känd. Känd som slaktaren. Den mördarmänniskan som alltid slår sönder andras knän, handleder och andra saker som går att slå sönder. Den där mördarmaskinen som med 100 procents sannolikhet gör att du går ifrån en innebandymatch med stukade handleder och mjälten uppe i halsen. Vid rugbymatcher är det värre. I min senaste match vred jag om armen på en tjej så kraftigt att hon fortfarande hatar mig... Jag är rå.

Så vad tycker grabbarna om det då? Tja, eftersom jag är i en ny klass så tar jag det lugnt med dem. Man går inte så hårt åt dem nu i början, när man precis börjar bli kompis med dem. Det är först nästa termin jag verkligen ska börja trycka in dem i sargerna...

Hittills så har jag bara hoppat över dem, testat att trycka till en av dem i magen, skällt lite på dem, och lyckats att snurra upp dem trehundra gånger...

Det bästa är att jag vet att nästa år kommer jag kunna utmana dem rejält i varenda sport som existerar. Och säkerligen kommer varenda en i min klass få erfara varför gamla klasskompisar går omvägar om mig så fort jag har en klubba i handen, gympaskor, och något som liknar en boll vid mina fötter...

Av Katarina Jönsson 12 nov 2001 09:41