Strävar män bakåt?

Alltsedan Adam och Eva nakna knatade runt i Eden och käkade äpplen.

Det är med största förundran jag summerar intrycken jag fått av dagens unga? män som varit så snälla att kommentera mitt inlägg "Stolt att vara ett sexobjekt?" Naturligtvis är dom flesta irriterade och förbannade eftersom dom anser att jag antingen misstolkat eller helt enkelt gnäller. Eftersom dessa män hävdar att parningsinstinkten som den kallas är så djupt rotad i det undermedvetna, finns det ingen anledning att ändra på den. "Det har ju alltid varit så".

Jag köper inte det! Av den enkla anledningen att människan står under ständig utveckling. Annars skulle vi fortfarande bo i grottor och försöka komma underfund med varför en fyrkantig sten inte rullar. Vi gör inte det längre. Men varför då underlåta vårt undermedvetna medvetande att växa? Är det av ren bekvämlighet? För jag vägrar tro att det finns biologiska orsaker till att våra reptilhjärnor ska få hunsa med oss som dom vill.

Det faktum att samhället och dess klimat ser ut som det gör idag visar på att viljan inte finns. Reptilhjärnan härskar nämligen - oavsett orsakerna - i allra högsta grad. Därför måste Jenny stanna hemma från krogen för att undvika oönskad uppvaktning. Därför tar jag en taxi hem från den krogen i rädsla för att bli överfallen. Därför betraktar jag skeptiskt den man som just givit mig en komplimang som inte handlade om mitt utseende.

Varför? Därför att våra instinkter har med hjälp av ert ärvda beteende lärt oss det.

På den tekniska sidan har utvecklingen skenat dom senaste hundra åren, medan bitar av den mentala och humana utvecklingen rört sig i snigelfart. Att se det som en rättighet att betrakta kvinnor som sexobjekt är tyvärr en realitet för många män. Eftersom deras parningsinstinkter alltid har propsat på det, är det legalt.

Hörni, är det inte dags att utvecklas lite? Att i samma takt som ni framställer större och bättre hårddiskar, låter den personliga beteendebiten hänga med. Att ta av sig dom dimmiga könsglasögonen och börja betrakta oss alla för vad vi först och främst är, inte sexobjekt, utan människor.

Människor som tänker, handlar, lever, älskar, gråter, äter, har sex, sover, kissar, skrattar, leker och lider.

Av Lena Vikberg 05 nov 2001 09:18