Artikel # 100 - Sourze och jag

Den 12 januari 2001, klockan 10.17, gjorde jag min entré på Sourze, vilket borde göra mig till en etablerad sourzeskribent. Artikeln döpte jag till "Det är dags att omskola vårt tänkande". Och ända sedan den dagen har Sourze blivit en del av mitt liv.

Nu fyller jag 100 publicerade artiklar på Sourze. Och hur kan jag bättre fira det än genom att visa min uppskattning till personerna bakom hela idén, alla de skribenter som skriver här och det skrivna ordet?

Jag har svårt att föreställa mig något bättre sätt.

Jag vill börja med det skrivna ordet, denna finurliga konstruktion som gör att vi kan förstå varandra, lära oss av varandra, som engagerar oss och får oss att mötas. Ibland stöter vi oss med orden, vi reagerar och vill komma med motargument. Bra! Så länge det finns tankar, känslor och liv bakom orden kommer vi utvecklas och medverka till förändring och vår röst kommer vara med och påverka.

Ibland skriver vi för att förstå oss själva, så vi kan se våra tankar klä sig i meningar som ger oss ett yttre perspektiv. Ibland vill vi provocera eller statuera ett exempel. Ibland vill vi bara ge ett utlopp för det vi brinner för. Ibland vill vi tillhöra. Ibland vill vi undervisa. Ibland vill vi synas. Men i de allra flesta fall vill vi berätta något.

Och det är just det som är hela Sourzes idé; "Alla har något att berätta - Gör det!"

Sourze blir en plattform för att föra ut de tankar och åsikter vi har. Idén är lika genialisk som den är självklar. Och det finns en aspekt där jag skulle vilja framhålla Sourze som något unikt; dess närvaro i mediabruset möjliggör en direkt medverkan i debatten. Aktuellt och omedelbart. Här skapas också ett forum för dig och mig att få deltaga på samma villkor som beslutsfattare och proffstyckare.

Och hur kan man ens föreställa sig att tacka nej till ett sådant erbjudande?

Det har varit spännande att stifta bekantskap med Kallio, Baldenäs, Trinkies, Danlén, Kyreus, Olsson, Narkowicz, Hansen, Friberg, Somos, Priftis, Vikberg, Söderström, Berglund och många, många fler. Ni har helt klart förgyllt min tillvaro.

Lika spännande har de erbjudanden jag fått att medverka i Sourzes pocketböcker varit.

Och för att försäkra mig om en framtid tillsammans med dig som skribent på Sourze vill jag bara avsluta med uppmaningen att aldrig ge upp lusten att skriva, brinna, tycka, reagera, ifrågasätta, förmedla och engagera.

Ett stort tack till hela redaktionen och speciellt till Carl Olof Schlyter som var den som kläckte idén.

Av Per Poulsen 31 okt 2001 10:36