Fly från sig själv är en farlig lek

När han föddes gick det fort; det tog sju minuter från det att hans föräldrar skrev in sig på KK tills det att han såg dagens ljus för första gången. Han lärde sig gå när han var nio månader, började skolan vid 6 år, smakade alkohol för första gången när han var 11 år och hade sin sexuella debut 13 år gammal. Under den här perioden hann han med att få tre hjärnskakningar, en bruten arm, en dartpil i ögat och tredje gradens brännskador över mage och lår.

Vid 15 år prövade han heroin för första gången och gjorde samhället till sin fiende. Han stal, slogs, misshandlade flickvänner, rånade snabbköp och hamnade i ständigt klammeri med rättvisan. Han hade också en uttalad aversion gentemot invandrare och umgicks i extrema högerkretsar. Innan han fyllt 16 flyttade han hemifrån och vid 18 år var han bostadslös efter flera vräkningar.

Han dömdes vid 24 tillfällen för brott vars rubriceringar sträckte sig från misshandel, stöld och hot till narkotikainnehav och dråpförsök. Överallt där han drog fram var den gemensamma nämnaren kaos.

Han menade att de som stod i vägen för honom att nå dit han ville, skulle tillintetgöras till vilket pris som helst. Hatet, blandat med föraktet och den ständiga känslan av att vara hotad, var drivkraften som banade vägen. Okänslighet var nödvändig, rörelse ett måste.

I varje dag fanns en kamp där kroppen tog stryk och jakten bort accelererade med en ödesdiger hastighet. Koncentrationssvårigheter, hjärtproblem, högt blodtryck och en blödande mage blev effekten av tempot, fel näring och det ständiga intaget av droger.

Två gånger misslyckades han att ta livet av sig, utan att hitta något att leva vidare för. Men livet tvingade honom framåt, utan att ge några svar, utan att möjliggöra mötet med det inomvarande kaoset.

Vid 27 års ålder tog det slutligen stopp. Han stal en motorcykel, fick sladd i 180 km/h och hamnade under en mötande långtradare. Döden kom genast, utan att fråga om lov, utan förberedelse. Utifrån var det lätt att se åt vilket håll det skulle gå och i dödsannonsen stod det:

"Du var alltid på väg. Hoppas att du hittar en plats där du kan slå dig till ro och få frid".

Av Per Poulsen 25 okt 2001 14:42