Feminismen är död

Feminister uttalar sig vanligtvis i alla feministers och alla kvinnors namn. "Vi feminister" kan det heta, eller "detta drabbar alla kvinnor". Denna förutsatta enhet är i själva verket ganska problematisk.

Feministerna som kollektiv har ganska svårt att komma överens. Radikala vänsterfeminister gillar inte liberala högerfeminister och vice versa. Och särartsfeminister är också ett släkte för sej.

Det är en inte helt ovanlig syssla att kritisera andra feminister med andra åsikter. Sunt och bra kan det tyckas, men kan man samtidigt med hedern i behåll säga saker som "vi feminister anser" när kanske inte alla som kallar sig feminister är ense om just detta? Och det är långt ifrån alla kvinnor som kallar sig feminister eller som vill bli representerade av dem.

Om man tittar på de olika åsikter som finns inom feminismen så verkar de flesta varianter finnas med. En del betonar kvinnans offerställning och andra tycker att starka kvinnliga förebilder ska lyftas fram. En del tycker att kvinnor ska lära sig att satsa på sig själva, en del att kvinnor ska bli bättre på att organisera sig och en del att kvinnors styrka är just den sociala biten. Och så vidare.

I ett fritt samhälle får alla tycka vad de vill men om man kallar allt detta för feminism så har den inget särskiljande, inget som förenar alla "feminister" och skiljer dem från alla andra "ickefeminister". Vem är inte feminist? Ingen.

Av Ingemar Ahlgren 24 okt 2001 12:51